Du är här

Karleby stads bokslut 2019

30.3.2020

Karleby stads bokslut visade ett underskott på 2 493 117 euro. De största orsakerna till det svaga resultatet var den accelererande ökningen av utgifterna för social- och hälsovården (+5,7 procent) samt att målet för skatteintäkterna underskreds med 3,6 miljoner euro.

Målet i budgeten var ett överskott på 3,2 miljoner euro.

Redovisningsperiodens underskott hade varit nästan 7,5 miljoner euro om inte Soite återbetalat överskott från tidigare år (4,988 miljoner euro).

Soite har inte lyckats verkställa sitt sparprogram och nödvändiga strukturförändringar har inte genomförts i praktiken. Soites egen budget överskreds för Karlebys del förra året med 6,4 miljoner euro. Stadens egen social- och hälsovårdsbudget överskreds med 10,1 miljoner euro.

Budgetarna för stadens övriga verksamhet förverkligades bra. Det största trycket utgjordes av ökningen av personaluppgifterna inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken till följd av det ökade servicebehovet.

Skatteinkomster och statsandelar

Stadens skatteinkomster var 195,2 miljoner euro förra året och de ökade med 3,8 procent, även om budgeten underskreds. Särskilt i samfundsskatten och inkomstskatten skedde ökningar.

De riksomfattande problemen med inkomstregistret samt skattekortsreformen ledde till att uppskattningen av skatteintäkterna underskreds. En del av skatterna för 2019 redovisas nu år 2020.

Det inflöt 89,0 miljoner euro i statsandelar och tillväxten var 1,2 procent. Utvecklingen var bättre än väntat tack vare statsrådets beslut att år 2019 betala statsandelar för 2020 i förskott.

Investeringar

År 2019 gjorde staden bruttoinvesteringar till ett värde av 21,7 miljoner euro. De största objekten var totalrenoveringen av stadshuset, byggandet av trafikleder, bottendammen i Stadssundet, ämbetshuset i Kelviå, förbättringen av fotbollsförhållandena samt daghem och skolor. Chydenius skolas nybygge färdigställdes, men det finansierades med fastighetsleasing.

Finansieringskalkyl och lånemängd

I finansieringskalkylen visade verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde ett underskott på nästan 10 miljoner euro. Detta visar på att man inte klarade av att täcka mer än en del av investeringarna från årsbidraget.

Staden var alltså tvungen att ta mera lån. Stadens lånemängd ökade till 222,9 miljoner euro, d.v.s. 4 672 euro/invånare. Ökningen var cirka 50 euro/invånare.

Skulderna och hyresansvaren utgjorde sammanlagt 257,3 miljoner euro. I detta tal ingår också leasing- och andra hyresansvar.

Övriga intäkter och utgifter

I enlighet med det uppsatta målet uppgick intäkterna av dividender och hyresprovisioner till nästan 2,6 miljoner euro. Den största utbetalaren av dividend var Karleby Energi Ab.

Ränteutgifterna för lånen fortsatte att minska trots att lånemängden ökade. Staden betalade 2,1 miljoner euro i ränta på lån.

Inkomsterna för försäljning av egendom överskred förväntningarna märkbart. Bruttoinkomsterna för försäljning av markområden och fastigheter var nästan 8 miljoner euro.

Balansräkningens utveckling

Balansräkningens överskott från tidigare räkenskapsperioder minskade efter förra året till cirka 11,3 miljoner euro. De tidigare ekonomiska riskfaktorerna för 2020 (bl.a. Soite) kombinerade med coronavirusepidemins konsekvenser för ekonomin hotar leda till att balansräkningen till denna del kommer att visa ett underskott redan i år. I Karleby skulle detta innebära en skyldighet att inleda en balansering av ekonomin i enlighet med kommunallagen.

Koncernresultatet

Koncernens resultaträkning visade ett underskott på 5,43 miljoner euro. Bakgrunden till underskottet utgörs av stadens eget resultat och Karlebys andel av samkommunen Soites resultat som visar ett underskott (-6,28 miljoner euro). Koncernens balansräkning är ännu rätt stark (överskottet från tidigare år sammanlagt cirka 99,5 miljoner euro).

Framtiden

Förra årets svaga resultat och särskilt den synnerligen stora ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna utgör en risk för stadens ekonomiska balans. Ökningen av utgifterna för social- och hälsovården borde under de kommande åren halveras till närmare 2 procent, för att stadens finansiering och övriga serviceproduktion ska kunna tryggas.

Staden måste dessutom anpassa sig till ändringar i samhället, till exempel befolkningsändring, ändring i ålders- och servicestrukturen, koncentrering av befolkningen, differentiering av skatteunderlaget, försämring av försörjningskvoten, brist på arbetskraft samt ökning av livskraften.

Inom de närmaste åren ska stora beslut fattas om genomförandet av viktiga utvecklingsprojekt i staden (bl.a. hybridarenan, skolprojekt, trafikcentret).

Coronavirusepidemin påverkar kommunekonomin på ett exceptionellt sätt. Verkningarnas omfattning och återhämtningen kan uppskattas först i ett senare skede.

För att kommunerna ska kunna klara sig krävs det att statsrådet fattar beslut om stödåtgärder i miljardklass.

Upp

Uppdaterad 27.3.2020 | Skicka respons | Skriv ut