Du är här


Uppvärmningssäsongen kommer, kan du värma upp?

1.9.2016

Moderna eldstäder är trygga och lättskötta när de används på rätt sätt. De största riskerna är eldsvådor och koloxidförgiftningar. Orsaken är oftast felaktig användning av eldstaden. Dessa problem undviks om eldstaden värms på rätt sätt:

  1. Eldstäder och skorstenar ska sotas varje år och sotningen ska utföras av en auktoriserad sotare, så att brandfara inte orsakas av smutsen som samlats i rökgångarna och eldstäderna. Redan när man planerar en eldstad bör instruktionerna för brandsäkerheten beaktas, bl.a skyddsavstånden. En skyddhatt ovanför skorstenen hindrar effektivt regnvattnet från att rinna ner längs rökgångarna till grunden. Sotning hindrar sotbränder avsevärt.
    • Tilläggsuppgifter fås från eldstadstillverkare, den lokala räddningsmyndigheten och sotaren. Eldstäderna och skorstenarna i fritidsbostäder och bastubyggnader som är avsedda för privat bruk ska sotas vart tredje år. Eldstäderna och skorstenarna i fritidsbostäder och bastubyggnader som är avsedda för annat än privat bruk och är i regelbunden användning ska sotas varje år.
  2. Kom alltid ihåg att öppna spjället innan du tänder en eldstad – också tändspjället. Många eldstäder har förutom ett spjäll också ett tändspjäll (kallades tidigare sommarspjäll) som ska ställas i upptändningsläge för den tid du tänder brasan. Tändspjället ska återställas i utgångsläge, då det börjat brinna ordentligt i eldstaden. Då lagrar eldstaden värmen och den försvinner inte rakt genom pipan ut till kråkorna såsom i en öppen spis.
  3. Vad ska man göra, om det börjar ryka in? Efter sommaren och i allmänhet efter ett längre uppehåll kan en skorsten vara fuktig och kall. Då drar rökkanalen inte och det börjar ryka in. Om det inte är drag, ska rökkanalen så att säga först värmas upp. Det kan ske t.ex. på följande sätt: bränn en liten mängd papper i sotluckan i eldstaden eller i skorstenens sotlucka, som är nära rökkanalen.  Bränn en liten mängd hopskrynklat papper, och snart börjar skorstenen åter dra. I stället för att bränna något kan man också t.ex. blåsa varm luft in i skorstenen med en hårtork. Sedan stänger man luckan och därefter kan man tända vedträna som man lagt i eldstaden.
  4. Bränn första gången bara en halv brasa och använd små torra vedträn. Efter sommaren är det skäl att värma upp eldstaden försiktigt så, att den inte skadas av en alltför plötslig temperaturväxling. Nästa gång kan man redan elda på normalt sätt.
  5. Bränn inte för mycket ved i eldstaden. Kom ihåg detta råd i synnerhet i fråga om lagrande eldstäder, såsom i murade spisar och i kaminer. Tillverkaren ger anvisningar om hur många brasor man kan bränna efter varandra i eldstaden och hur mycket ved man maximalt kan bränna per gång. För gamla eldstäder finns det inte anvisningar, men grundregeln är högst två brasor per dag. En lagrande eldstad kan gå sönder, om den uppvärms för mycket.
  6. Förbränning kräver syre. Om eldstaden inte drar och skorstenen är ”varm”, behöver eldstaden ersättande luft. Öppna t.ex. en dörr eller ett vädringsfönster och låt dem stå öppna tills det börjar dra tillräckligt i eldstaden. Det går kanske inte att använda spisfläkten samtidig med eldstaden.
  7. Använd inte mjölkburkar eller motsvarande för att tända en brasa. Bränn torr ved med gott drag och kom ihåg att eldstäderna inte är planerade för att man ska bränna skräp i dem. På detta sätt kan du bäst ta till vara värmen och undviker onödig nedsotning av eldstaden och skorstenen.
  8. Ha inte för bråttom med att stänga spjället. Glöm alla förklaringar om olikfärgade flammor som visar när man ska stänga spjället! Då glöden falnar, ska man röra om i den med en eldgaffel. Luckorna i eldstaden och askluckan kan stängas, om de varit på glänt för att brasan ska få tillräckligt med drag medan den brinner. Då eldhärden har slocknat kan man stänga spjället.
  9. I bostäder med eldstad är det skäl att utöver brandvarnare också installera osvarnare.


(Källa: Egentiliga Finland Räddningsverk)





Upp

Uppdaterad 30.8.2016 | Skicka respons | Skriv ut