Du är här

Från kommunsammanslag-ning till landskapsbibliotek 1977-1995

Den omsorgsfullt förberedda kommunsammanslagningen år 1977 fick till stånd en riktig utvecklingsimpuls, då biblioteksnätverket i Karleby växte med flere bibliotekspunkter från den redan år 1860 påbörjade biblioteksverksamheten i Karleby landskommun: biblioteken på Kyrkbacken, i Halkokari, Palo, Villa, Rödsö, Såka och Vittsar blev nu filialbibliotek i Karleby stad. Till dessa hörde också den tidigare självständiga kommunen Öjas kommunbibliotek.  

Bibliotekets personal fördubblades. Man fick fem nya tjänster: biträdande bibliotekschef, filialföreståndare, vaktmästare, biblioteksbiträde och ordningsbiträde.

Nya hyrda utrymmen på 1800 m2 på Storgatan i ett före detta tryckeri bjöd på ypperliga yttre ramar för utvidgning och utveckling av biblioteksverksamheten. Dit flyttade man på våren 1977 och invigningen firades på Karlebydagen i september. Den nya tekniken kom med som en del av servicen. Kamerautlåning började man med 1980 och adb-projeketet kom igång 1984, vilket i sin tur ledde till adb-utlåning år 1989. Samma år startade försöket med frikommun. Kultur- och biblioteksnämnden bildades och den ändrades år 1993 till kultur- och fritidsnämnden. Nya medier kom med i bilden: dörrarna öppnades för videokassetter år 1988. Databaser togs i bruk i informationssökningen.

Bokbussens ibruktagande år 1982 och kampen om de små utlåningsstationerna präglade de kommande åren. Halkokari, Rödsö, Såka och Vittsar filialbibliotek ändrades i början av år 1980 till utlåningsstationer, eftersom länsstyrelsen inte mera godkände deras utrymmen som biblioteksutrymmen.På grund av skolornas utrymmesbehov och den ringa användningen drogs de nämnda utlåningsstationerna in åren 1983-1985 och största delen av deras samlingar donerades till skolorna. Kyrkbackens filialbibliotek drogs in i slutet av år 1981 och bokbussen inledde sin verksamhet 1.3.1982. Materialet vid Kyrkbackens filialbibliotek utgjorde underlag för bokbussens samlingar.

Huvudbiblioteket har fungerat i fastigheten på Storgatan 2 i 19 års tid. Huset byggdes 1963 som tidningshus för Keski-Pohjamaas tidningstryckeri och det byggdes om och hyrdes ut till bibliotek år 1977.

Bibliotekets fasta servicepunkter minskade från tretton till åtta, men som motvikt fick man bokbussens hållplatser och utlåningspunkterna blev 75.

1986 års statistik visar att verksamheten ökade märkbart:

ÅrBibliotekTitlarLånLåntagare
1986  8251 562653 16313 729


Huvudbibliotekets andel av utlåningen var ca 50 %, men ökade fram till år 1994 till 67 %.

Depressionsåren medförde vid decennieskiftet att statistiken ökade med ännu 7-8%, men samtidigt skars budgetmedlen ner med 13%, bokanslagen t.o.m. med 25%.

Personalens antal stabiliserades: 10 bibliotekarier, 5 deltids- och 13 heltidsanställda biblioteksfunktionärer samt 4 övriga tjänster. En oumbärlig tilläggshjälp är personalen som är anställd med sysselsättningsstöd.

De sista utlåningspunkterna från Karleby landskommun i Palo och Villa drogs in år 1990, Öja 1991 och Yxpila utlåningsstation i slutet av år 1994. Huvudbibliotekets magasinsutrymmen förstorades ett par gånger. En ny övervakad tidningsläsesal öppnades hösten 1994. Det utrymme som nu stod till förfogande var 2123 m².

Landskapsbibliotek

Redan år 1962, när den nya bibliotekslagen möjliggjorde grundandet av landskapsbibliotek, föreslog nämnden att Gamlakarleby stadsbibliotek skulle bli Mellersta Österbottens landskapsbibliotek. Tiden var inte mogen för projektet och länets bibliotek delades mellan Seinäjoki och Vasa så, att Gamlakarleby, senare Karleby, hörde till Vasa landskapsbiblioteksområde ända till slutet av år 1994. Hinder var framförallt otillräckliga utrymmen och andra ramar.

Stadens önskan i landskapsbiblioteksfrågan togs upp på nytt i festtalet vid invigningen år 1977. År 1988 utnämndes då Karleby till stödbibliotek för fem omkringliggande kommuner och ett par år senare hörde tio kommuner till den inofficiella ringen.

Som ett resultat av den nya regionalförvaltningslagen startade landskapsbiblioteksverksamheten i början av år 1995 så, att 11 närliggande kommuner (Halso, Himango, Kannus, Kaustby, Kelviå, Lestijärvi, Lochteå, Perho, Toholampi, Ullava och Vetil) flyttades över till Mellersta Österbottens landskapsbibliotek och lydde nu under Karleby. Verksamheten går under namnet Kokkolan kaupunginkirjasto-maakuntakirjasto Karleby stadsbibliotek-landskapsbibliotek.

Det första landskapsbiblioteksmötet ordnades 7.3.1995, då biblioteket fick motta de olika kommunernas standar.

Upp

Uppdaterad 6.6.2016 | Skicka respons | Skriv ut