Till innehållet

topImage

Innehållsförteckning

Du är här

Stadsplanering och byggd miljö

Stadsplanering
Neristan i Karleby är en av Finlands värdefullaste gamla trästadsdelar med en rutstadsplan från 1600-talet.   

Stadens första stadsplan gjordes på 1620-talet strax efter grundandet av staden. I denna stadsplan var tomterna oregelbundna, gatorna och kvartersraderna följde fritt stadssundets strandlinje.

Neristan fick sin nuvarande stadsplan efter den stora branden år 1664 då staden förstördes nästan helt. Planen gjordes av Johan Persson Gädda år 1665 enligt renässansens ideal. Nytt var bland annat att husen byggdes med långsidan parallellt med gatan och att endast bostadshus fick placeras vid gatorna, gårdsbyggnaderna skulle byggas i bakre delen av tomten. Den gamla stadsdelens tomter avgränsas fortfarande av byggnaderna och staketen med sina portar.

Neristan ligger på området som omfattar 12 kvarter mellan gator Torggatan - Gustav Adolfgatan - Anders Chydeniusgatan - Strandgatan (se på bilden).

Gyllene snittet - Leonardo Da Vinci och Neristan
Det magiska sambandet mellan siffror, musik och mått, det gyllene snittet, förverkligas i Neristans stadsplan och i byggnadernas inbördes relationer. Renässansgeniet Leonardo Da Vinci upptäckte att människans proportioner följer det gyllene snittets regler som var kända redan under antiken. Leonardo använde gyllene snittet i sina konstverk för att skapa estetisk harmoni i dem.

Under renässansen skulle även byggnadernas proportioner följa människans proportioner eftersom man ansåg att de som skapade av Gud följer en kosmisk ordning. I arkitekturen anser man fortfarande att det gyllene snittet utgör normen för harmoniska och fungerande förhållanden. Johan Persson Gädda har i sin stadsplan från 1665 och lokala byggare på 1700- och 1800-talen har lyckats fånga det gyllene snittets harmoni och naturliga skönhet på ett sätt som gör Neristan till en stad av mänsklig storlek.

Byggd miljö
Byggnaderna i Neristan härstammar till största delen från 1800-talet med undantag av några äldre byggnader. Den traditionella österbottniska snickarkonsten kan fortfarande ses i byggsättet och tekniken.

Stadens största och mäktigaste byggnader byggdes på området Oppistan, men också Neristans enkla hus byggdes i en harmonisk stil. Det knappa utrymmet och gårdarna utnyttjades noggrant.

Några byggnader eller delar av dem har bevarats från 1600-talet. Söder om kyrkan ligger den mest betydande av dem, skolhuset eller pedagogiet, som så vitt man vet är Finlands äldsta bevarade profana träbyggnad i stadsmiljö. Den vanligaste byggnadstypen på 1600-talet var dock ett rektangulärt, lågt och smalt hus i en plan med sadeltak. På 1700-talet blev det vanligare med borgarhus i två plan i likhet med Lassanderska huset. Prästgården i Karleby inspirerade till byggande av stora byggnader med sidokammarstugor också i staden såsom skeppsredare Johan Rahms gård på Storgatan. Byggnaderna uppfördes redan helt allmänt på stenfot, stockarna bilades och fasaderna målades med rödmylla.

I början på 1800-talet hade Karleby sin blomstringstid. På den tiden var staden ett av Finlands viktigaste centrer inom tjärhandel och handelssjöfart. De förmögna skeppsredarna Anders Donner och Anders Roos lät bygga stadens första stenhus. Nuvarande rådhuset ritades av C.L. Engel och färdigställdes år 1842. I nybyggnaderna i Oppistan betonades fasadernas regelbundenhet och arkitektoniska uppställning. De målades med ljus oljefärg.

I Neristan följde man dock fortfarande traditionella former och byggsätt.

På 1960-talet var Neristans framtid hotad då man planerade att riva de gamla trähusen och ersätta dem med moderna flervåningshus. Man insåg områdets kulturhistoriska värde på 1970-talet då Neristan fick sin skyddsplan.

asemakaavoitus.jpg

Neristan på kartan

da vinci.jpg   
 
matkailu

Upp