Fortsätt till innehållet
Svärmare i fjärillåda i Armas Järveläs fjärilsamling.
Joni Virtanen.

Som resultat av Kaustbyfödda Armas Järveläs (1918–2002) hobby skapades en betydande fjärilsamling med över 21 000 prover. Största delen av dem är fullbildade fjärilar, men samlingen innehåller även larver och puppor. Järvelä började samla och studera fjärilar systematiskt sommaren 1960. Han samlade fjärilar i Finland och under sina utlandsresor. Han skrev noggrant ner sina iakttagelser för att gagna framtida forskning. I likhet med andra skickliga fjärilsamlare födde Armas Järvelä upp sällsynta fjärilarter av larver.

”Mitt intresse för fjärilar grundade troligtvis i deras otroliga skönhet och talrikhet.”

Fjärilar, Lepidoptera, är den största klassen i insektordningen. Klassificeringen av fjärilar har skett på många olika sätt – vanligtvis baserar den sig på uppbyggnaden av könsorganen och färgen på vingarna. På grund av den stora mängden fjärilar har samlingen i Kieppi ställts fram enligt olika teman. På så sätt blir dagfjärilar, svärmare och spinnare, malfjärilar och vecklare, nattflyn och mätare så småningom alla bekanta. Många fjärilar har fått sitt namn efter artens viktigaste näringsväxt. Genom samlingen kan man bekanta sig med fjärilens ekologi skilt för varje art (bl.a. utspridning och livsmiljö).

Armas Järvelä

Kaarlo Armas Järvelä (1918–2002) föddes i byn Varila i Kaustby. Han var den äldsta av familjens tre barn. Eino Järvelä (f. 1920), en klasskamrat till bröderna Armas och Aaro, minns hur pojkarna en gång gjorde en stor väggmålning med julmotiv som täckte halva gaveln av ett hus som kallades Jussis stuga. Deras lärare Inkeri Koskimies var imponerad över målningen och uppmuntrade pojkarna att söka sig till arbeten där deras konstnärlighet kunde komma till nytta.

På 1940-talet, efter andra världskriget, arbetade Armas Järvelä som reklamchef för Keski-Pohjanmaan Osuuskauppa (KPO) i Gamlakarleby. Han var också aktiv inom bildkonst och var bl.a. med om att grunda Gamlakarleby bildkonstförening. Via Lahtis och Kuopio flyttade Järvelä år 1956 till SOK: s fabriker i Helsingfors där han var anställd som reklamskötare i över 25 år. En kort tid före sin pensionering blev Järvelä reklamchef för kafferosteriet år 1983.

Under kriget var Armas Järvelä fritidsintressen inte bara måleri utan också schack och friidrott som han var riktigt bra på. Han fick äran att bära den olympiska facklan på ungefär en kilometers sträcka i Gamlakarleby under OS i Helsingfors. En av hans favoritsysselsättningar var ändå att samla och studera fjärilar. Järvelä gick med i Suomen Perhostutkijain seura (SPS).

Järvelä ritar vid sitt arbetsbord.
Utöver fjärilar hade Armas bildkonst som hobby.

Vad gör en fjäril till fjäril?

Lepidoptera (från grekiskans lepis, lepidos = fjäll, petron = vinge)

Fjärilen är en insekt. En insekt har huvud, tredelad mellankropp och en mångsegmenterad bakkropp. I bakkroppen finns könsorganen. Mellankroppens segment har tre benpar (alltså sex ben tillsammans), vingarna sitter i allmänhet i de två sista segmenten. Fjärilen har facettögon, ovan dem ofta även punktögon, samt känselspröt, antenner. Den viktigaste uppgiften för hanens känselspröt är att känna honans feromoner. Med hjälp av sina känselspröt väljer honan en lämplig värdväxt för larven.

Fjärilen genomgår olika stadier i sin utveckling: via ägg, larv och puppa till fullvuxen individ. Ägg- och puppstadiet är vilo- och förändringsperioder. Honan lägger vanligtvis hundratals ägg; allmänna bandflyn kan lägga upp till 1 500 ägg. Larven (liten, medelstor och stor) intar föda och samlar ofta reservnäring för sitt fullvuxna stadium. Många fjärilar intar ingen näring som fullvuxna. Den fullvuxna fjärilens uppgift är att föröka och sprida sig.

Fjärilen är växelvarm och den har en vattentät, vaxbeklädd hud (kutikula). Den kan sluta sina andningskanaler. De flesta fjärilar kan flyga. 90 procent flyger om natten och därför har nattfjärilar ett välutvecklat hörselsinne som skydd mot fladdermöss. Till skillnad från andra insekter har fjärilar fjäll som täcker vingarna överlappande och ger dem deras karaktäristiska färg. Fjärilen har vanligtvis också ett sugrör, proboscis, som den kan rulla ihop under huvudet. Fjärilen äter oftast vegetarisk föda men kan även suga på kadaver eller däggdjursexkrementer.

De första fjärilarna dök upp under krittiden för ca 90 miljoner år sedan. I Finland beror många drag hos vår fjärilfauna på istiden. På grund av istiden för 20 000 år sedan försvann fjärilarna från vårt land och alla våra fjärilarter har uppkommit så småningom efter den senaste istidens slut under en period på ca 10 000 år. Fjärilen lever i många olika livsmiljöer. Det är typiskt för arterna i vårt land att här påträffas arter som härstammar från både öst och syd.