Fortsätt till innehållet
De unga och de gamla handerna tillsammansa.
Fotograf: Mostphotos

Stadens strategi

Stadens strategi drar upp riktlinjerna för stadens verksamhet under innevarande fullmäktigeperiod dvs. åren 2018 – 2021 på det sätt som kommunallagen förutsätter. Strategins centrala teman är förnyelse, stabilisering av ekonomin och stadens roll som skapare av förutsättningar parallellt med rollen som producent. Dessa åtgärder vidtas som förberedelser inför framtida förändringar i verksamhetsmiljön.

Strategin betonar nya perspektiv i stadens verksamhet: förnyelse, granskning av serviceprocesserna, kommuninvånarnas delaktighet i serviceproduktionen samt samarbete med såväl företag, samkommuner som riksomfattande aktörer.

Sektorerna och stadens ledningsgrupp följer upp genomförandet av strategin. Stadsstyrelsen följer upp genomförandet av strategin två gånger i året, dvs. i samband med bokslutet och budgeten, och uppföljningen av strategins genomförande läggs fram för fullmäktige en gång i året i samband med bokslutet.

I strategin sammanfattas totalmålen som följs upp under fullmäktigeperioden:

  • Koncernskulden minskas med 10 %
  • Årsbidrag > avskrivningar
  • Sysselsättningsgrad > 75 %
  • Intressentgruppernas bedömning av staden som samarbetspartner >4 (på skalan 1 – 5)
  • Positiv befolkningsökning
  • Helhetsskattesatsen sänks
  • Personalens sjukfrånvaro minskas med 10 %

Fullmäktigeperiodens mål och åtgärder, som presenteras i stadsstrategin, utgör grundvalen för stadens och sektorernas årliga mål och exakta indikatorer slås fast för dem. Indikatorerna läggs fram varje år i samband med budgeten.

 

Utvecklingsprogram

Efter att strategin godkänts fortsätter strategiprocessen med uppdateringen och utarbetandet av tvärsektoriella och sektorspecifika utvecklingsprogram. Sektorerna utarbetar sina årliga verksamhetsplaner på basis av utvecklingsprogram som stöder strategins mål och genomförandet av strategin.

  • En livskraftig stad byggs upp av flera olika faktorer och är väldigt beroende av regionens attraktionskraft och hållkraft. Ett attraktivt Karleby lockar nya invånare, företag och turister, medan hållkraften får nuvarande invånare och företag att hållas kvar i Karleby. En livskraftig stad stärks även av regionens tillgänglighet, kompetensstrukturer och fui-verksamhet samt internationalism.

    Livskrafsprogrammet ingår i Karleby stads strategihelhet och dess mål baseras särskilt på innehållet i strategins del En lockande och attraktiv stad. Som huvudteman för programmet har valts konkurrenskraftigt företagsliv, sysselsättning, stadsmarknadsföring och hela stadsregionens attraktionskraft. Dessutom lyfter man i programmet också fram de viktigaste spetsprojekten för livskraft under fullmäktigeperioden.

    Livskraftsprogram

  • Upphandlingsprogrammet är ett av de sektorövergripande utvecklingsprogrammen som förverkligar stadens strategi. Programmet styr stadens upphandlingsverksamhet i vilken ingår stadens alla upphandlingar, inköp samt verksamhet som anknyter till planeringen, konkurrensutsättningen och genomförandet av en beställning samt upphandlingsavtal och hanteringen av dem. I stadsorganisationen har upphandlingen ordnats decentraliserat.

    Upphandling som är planmässig och förutseende främjar öppenhet och effektivitet. Syftet med stadens upphandlingsprogram är att effektivera användningen av stadens medel och att främja realiseringen av upphandlingar av hög kvalitet.
    Med upphandlingsprogrammet säkerställs företags och andra samfunds jämlika möjligheter att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader i konkurrensen inom offentliga upphandlingar.

    Upphandlingar planeras och realiseras ur perspektivet för hållbar utveckling och i dem beaktas miljösynvinklar samt mål som satts upp för sysselsättning och sociala kriterier.

    I alla faser av upphandling iakttas allmänna rättsprinciper såsom öppenhet, jämlikhet och icke-diskriminering samt proportionalitetsprincipen.

    Upphandlingsverksamheten utgör en del av stadens näringspolitik. Via sina egna upphandlingar skapar staden förutsättningar för näringsverksamhet och företagsamhet även med beaktande av nya aktörer.

    Vid planeringen och genomförandet av upphandlingar strävar man efter att stödja det regionala näringslivets möjligheter att delta i stadens upphandlingar inom ramen för regleringen av upphandlingar.

    Upphandlingsprogram (på finska)

    Offentliga upphandlingar

  • I personalprogrammet definieras personalpolitiska mål och åtgärder för 2018–2021 till stöd för stadsstrategin. De preciseras varje år via budgeten och verksamhetsplanen efter beredningen i stadens ledningsgrupp.

    Genom personalprogrammet görs de mål synliga som i stadsstrategin gäller personalen. I programmet definieras personalledningens strategiska mål, insatsområden och åtgärder. Dess syfte är också att stärka en enhetlig personalpolitik och personalarbetet i praktiken.

    Personalprogrammets centrala delområden är

    • att identifiera och utveckla personalens kompetens och kompetensbehov
    • ändamålsenliga arbetsbeskrivningar
    • minskad sjukfrånvaro, ökad arbetstillfredsställelse och förebyggande av olycksfall i arbetet
    • att stärka bra ledarskap

    Personalprogrammet verkställs av cheferna, personalen och beslutsfattarna. Verkställandet av personalprogrammet följs upp och utvärderas årligen i sektorernas verksamhetsberättelser och för hela stadens del i personalrapporten.

    Med hjälp av en personalenkät en gång per år samlar man in respons av arbetstagarna och deras åsikter om bland annat arbetsatmosfären och situationen vad gäller personalfrågor.

    Personalprogram

  • Med det markanvändnings- och bostadspolitiska programmet skapas en verksamhetsmiljö för att styra markanvändningspolitiken och bostadsproduktionen. På så sätt möjliggörs en tillräcklig reserv av tomter och byggplatser samtidigt som lokaliseringen av ny bostadsproduktion beaktar tillgången på service och användningsgrad.
    Stadsstyrelsens koncern- och stadsutvecklingssektion styr hur programmet genomförs och koordineringen sköts av stadsmiljös markanvändningsgrupp.

    I kapitel 1 behandlas programmets utgångspunkter, alltså stadsfullmäktiges strategiska ambitioner och mål, den utveckling som förverkligats och uppskattningar för 2016–2020 samt indelningen av Karleby i olika delområden vid utarbetning av program för markanvändningspolitiken och bostadsproduktionen. Programmet för genomförandet utvärderas en gång om året och vid behov revideras det och uppdateras för respektive fullmäktigeperiod.

    Markpolitiken och planläggningen utgör tillsammans kommunens markanvändningspolitik. Genom markanvändningspolitiken planeras och genomförs de markanvändningslösningar som kommunens olika funktioner behöver. Genomförandet förutsätter också andra kommunala åtgärder, speciellt utbyggnad av kommunalteknik och annan samhällsteknik samt offentlig service.

    Den markpolitiska planeringen ska ingå i generalplaneringen. Generalplanelösningarna borde också bygga på en vision om hur lösningarna ska genomföras. Vikten av detta har blivit tydligare då generalplaneringens betydelse har ökat till följd av markanvändnings- och bygglagen. Metoderna inom markpolitiken är medel för att säkerställa att de områden som behövs enligt planerna kan tas i bruk.

    Karleby markvändnings- och bostadspolitiska program

  • Delaktighetsprogrammet går djupare in på åtgärder inom stadens organisation i enlighet med strategins mål ”Tillsammans lyckas vi”. Syftet med delaktighetsprogrammet är att konkretisera olika sätt att främja kommuninvånarnas, förtroendepersonernas, personalens och stadens samarbetsparters möjligheter att delta och påverka.

    Upplevelser av delaktighet stärker kommuninvånarnas tro på och tillit till stadens verksamhet och uppmuntrar dem att delta i planeringen och verksamheten. Staden har tillgång till många metoder och praxis som stöder delaktighet. Kommuninvånarna har möjlighet att bli hörda och delta i ärenden som berör dem själva.

    Karleby stads delaktighetsprogram har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av representanter för stadens olika sektorer. Under arbetet har som bakgrundsmaterial använts undersökningar som gjorts under de senaste åren av staden och dess tjänster, samt olika parters belåtenhet med servicen, stadens strategi och litteratur om medborgares delaktighet och deltagande.

    Sektorerna inom stadens organisation samlade för delaktighetsprogrammet uppgifter om verksamhetsmodeller som främjar delaktigheten och som används inom Karleby stads förvaltning. Delaktigheten främjas bland annat av kommuninvånarenkäter, offentliga föredragningslistor och protokoll, morgongröt för företagare, kundrespons, ungdomsfullmäktiges verksamhet och utnyttjandet av den till stöd för bildningsförvaltningen.

    Delaktighetsprogram

  • Lagstiftningen och humaniteten ligger till grund för främjandet av jämställdhet och likabehandling – människovärdet får inte rubbas och tolerans är en god utgångspunkt för allt umgänge.

    Främjandet av jämställdhet och likabehandling anknyter också till god förvaltning, delaktighet och samhörighet, uppfattningar om servicen, attraktions- och kvarhållningskraften och allmänt till ortens anseende och image.

    Utvecklingsplanen för jämställdhet och likabehandling drar upp riktlinjerna för arbetet med att främja jämställdhet och likabehandling i Karleby stad åren 2019-2021. Planen främjar iakttagandet av jämställdhet och likabehandling i all verksamhet.

    I utvecklingsplanen dras upp allmänna riktlinjer för stadens verksamhet och framförs konkreta exempel. I planen ingår både bakgrund och förslag till åtgärder. Dessutom framförs i den utvecklingsåtgärder som närmare kan diskuteras och beredas.

    Utvecklingsplan för jämställdhet och likabehandling

  • I programmet för utveckling av kommunikation och marknadsföring definieras stadens allmänna grundläggande uppgifter inom kommunikation och marknadsföring, olika roller, typer och ansvar samt åtgärder för 2019 – 2020. Utvecklingsprogrammet gäller alla stadens sektorer.

    I kommunikationen betonas strategins perspektiv: lämpligt nära, lockande och attraktiv, tillsammans lyckas vi samt resurssmart stad.

    Stadens kommunikation och marknadsföring har som mål att förbättra informationsförmedlingen mellan staden och stadens invånare, att öka stadens välkändhet och att utveckla Karlebys livskraft, hållningskraft och attraktionskraft. Kommunikationen och marknadsföringen är djärv, förutseende, invånarorienterad och interaktiv.

    Program för utveckling av kommunikation och marknadsföring (på finska)

  • Vägkartan för digitalisering definierar huvudsakliga mål för digitalisering i stadsorganisationen framtida år samt fungerar som stöd för ledningen av digitaliseringen. Syftet är att ta in digitaliseringen till en del av dagliga processer.

    Vägkartans mål anknyter till ledning genom information, övergripande insikt och vilja till förändring samt till smidig utveckling och kommunikation.

    I kommunen kan ledning genom information stödjas genom att skapa processer där kommunens olika aktörer tillsammans samlar in information och förädlar den för beslutsfattandeprocessen. Det här förutsätter utveckling av infrastruktur och programvaror men också optimal användning av programvaror, smidig utveckling samt kommunikation.

    Effektivt utnyttjande av digitalisering kräver att kommunen har förändringsbenägenhet och nya färdigheter av personalen. Ännu viktigare än teknologi är målmedvetenhet och organisationens interna förändringar. Framför allt är det viktigt att man i organisationen inser att nuvarande verksamhetssätt kan underlättas och effektiveras med hjälp av digitalisering.

    Förverkligandet av digitalisering som hela tiden utvecklas förutsätter i en situation som förändras planering av verksamheten samt organisering kring temat. Utgångspunkten är decentralisering inom ramen för nuvarande resurser samt utnyttjande och sammanslagning av organisationens substanskompetens med digitaliseringskompetens och digitalt synsätt. I den här verksamheten utnyttjas också ett brett samarbetsnätverk.

    Vägkarta för digitalisering (på finska)

  • Utvecklingsplanen innehåller en vision, mission och verksamhetsstyrande värden för sektorn samt utvecklingsobjekt där det mest centrala är utvecklingsplanerna för bildningsväsendet och dess ansvarsområden, en fortsatt sektoriell organisationsreform samt utveckling av tjänster

    Bildningsväsendets utvecklingsplan

    Utvecklingsplan för tjänster inom småbarnspedagogik och undervisning

  • Enligt kommunallagen ska kommunerna främja sina invånares välfärd och i kommunstrategin ska hänsyn tas till främjandet av kommuninvånarnas välfärd. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd och om de åtgärder som har vidtagits varje år lämnas till fullmäktige och en mer omfattande välfärdsberättelse ska tas fram för fullmäktige en gång per fullmäktigeperiod.

    Välfärdsberättelsen är ett arbetsredskap som kopplar främjandet av välfärd och hälsa till en del av planeringen av kommunernas verksamhet och ekonomi samt ledning och beslutsfattande. Välfärdsplanen är ett sektorsövergripande utvecklingsprogram som tillämpar strategin.

    Välfärdsberättelsen granskar och utvärderar målen som ställs upp för insatsområden samt uppnåendet av dem. Välfärdsplanen fastställer välfärdsarbetets insatsområden för den pågående fullmäktigeperioden.

    Välfärdsberättelsen och välfärdsplanen har beretts i en sektorsövergripande välfärdsarbetsgrupp. Kommuninvånare, äldre- och handikapprådet, sammanslutningar och ungdomsfullmäktige har hörts i samband med beredningen av planen.

    Att främja välfärd och hälsa i en kommun är en omfattande uppgift och förutsätter sektorsövergripande samarbete mellan de olika sektorerna. I framtiden kommer förutom traditionellt innehåll också sysselsättning och utkomst samt livsmiljöperspektiv som ansluter sig till levnadsvillkor att betonas. Kommunens välfärdsarbete anses också omfatta stärkandet av samhörighet.

    Välfärdsberättelse och välfärdsplan

  • Syftet med främjandet av integration är att erbjuda invandrare så snabbt som möjligt efter inresan till landet de färdigheter som en aktiv och jämlik medlem av det finska samhället behöver. En lyckad integration innebär att invandraren uppnår en jämlik ställning i samhället och i sin hemkommun både vad gäller rättigheter och skyldigheter utan att dock glömma bevarandet av det egna språket och den egna kulturen.

    Lagen om främjande av integration ålägger kommunen eller flera kommuner tillsammans att göra upp ett program för integrationsfrämjande. Lagen gäller alla personer som flyttar till Finland oberoende av orsaken till invandringen.

    Lagens centrala mål är förpliktande och enligt dem ska:

    • handledningen i första skedet förbättras och information ges om det finländska samhället
    • invandrarnas aktiva delaktighet främjas
    • invandrare som ingår i utsatta grupper identifieras och ges hjälp. Sådana är exempelvis funktionshindrade, äldre samt
    • kvinnor och barn som lever i en svår situation.

    Karleby stads program för integrationsfrämjande

    Karleby stads första program för integrationsfrämjande utarbetades 2004 och har uppdaterats varje fullmäktigeperiod. Integrationsprogrammet är ett av de utvecklingsprogram som stödjer stadsstrategin och som ska utarbetas för en strategiperiod.

    Lagen om främjande av integration betonar kommunens och de andra lokala myndigheternas samarbete när det gäller att regionalt främja internationalism och jämlikhet samt att främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.

    Kommunen ska se till att

    • de kommunala tjänsterna är lämpliga för invandrare
    • de åtgärder och tjänster som främjar invandrarnas integration ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter
    • den egna personalens kompetens i frågor som anknyter till integration utvecklas.

    Särskilt ska kommunen se till att stödja integrationen hos de invandrare som inte står till arbetsmarknadens förfogande.
    Enligt integrationslagen ska de lokala myndigheterna i samarbete med organisationer och samfund utveckla integrationen genom sektorsövergripande samarbete.

    Integrationsprogram (på finska)

  • I strävan att uppnå en attraktiv stad har Karlebys kommersiella centrum utnämnts till en kritisk framgångsfaktor i stadsstrategin. Näringslivet och stadsutvecklingen har som ett av sina mål ställt upp att utveckla den kommersiella attraktionskraften i Karleby och skapa ett livskraftigt centrum. Målet är även att öka samarbetet mellan staden och de företag som är verksamma inom handels-och servicebranschen.

    Karleby stad har i enlighet med stadsstrategin utarbetat en åtgärdsplan för att utveckla centrum. Syftet med planen är att sammanställa den omfattande utvecklingen till en långsiktig åtgärdsplan.

    Utvecklingsprogrammet erbjuder konkreta steg i riktning mot utvecklingen av Karleby stadscentrum. I programmet beskrivs stadscentrumets nuläge genom dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot. I programmet berättar man även om utvecklingsarbete som redan utförts och framför aktörernas och kommuninvånarnas synpunkter om stadscentrumet.

    Programmets huvudsakliga syfte är emellertid att ge en förteckning över praktiska åtgärder som inriktas på utvecklingen av stadsrummet och stadskulturen genom fyra olika skikt. Bland dem finns små praktiska åtgärder och omfattande helheter, till och med eventuella projekt.

    Att utarbeta ett program är en åtgärd även i sig – det fortsätter dialogen och skapar en målbild samt inleder ett utvecklingsarbete som kommer att ske även för att skapa livskraftiga bycentrum i Kelviå, Lochteå och Ullava.

    Utvecklingsprogrammet för Karleby stadscentrum

  • Karleby stad sökte sig till utvecklingsarbetet i enlighet med UNICEF:s modell Barnvänlig kommun genom stadsstyrelsens beslut 8.5.2017 § 256. Finlands UNICEF beviljade 1.9.2020 Karleby sitt första erkännande som Barnvänlig kommun efter tre år av utvecklingsarbete. Erkännandet är i kraft i två år.

    I en barnvänlig kommun innebär beviljandet av erkännandet att

    • barnen är jämlika kommuninvånare och upplever att de är betydelsefulla i sina närmiljöer.
    • barn och unga deltar aktivt i utvecklingsarbetet.
    • hela kommunen har förbundit sig att genomföra modellen och utveckla den.
    • kommunen förbinder sig till långsiktigt arbete som syftar till strukturella förändringar.
    • de mest sårbara barn och barngrupper beaktas i utvecklingsarbetet.

    Arbetet för att utveckla barn- och ungdomsvänligheten fortsätter i Karleby eftersom man varje dag ska se till att barnets rättigheter tillgodoses i enlighet med handlingsplanen. Tyngdpunkten i stadens arbete för en barnvänliga kommun ligger på barns och ungas delaktighet, hobbyverksamhet samt utbildning och information om barns rättigheter. Karleby stad välfärdsgrupp samordnar utvecklingsarbetet.

    Konventionen om barnets rättigheter som grund

    Barnkonventionen är FN:s avtal om mänskliga rättigheter som har ratificerats, dvs. satts i kraft, av flest länder i världen. Konventionen gäller alla under 18 år. Genom att ratificera konventionen förbinder sig en stat att ändra sina lagar och sin verksamhet så att staten lever upp till konventionen.

    Barnkonventionens fyra allmänna principer:

    1. icke-diskriminering
    2. prioritering av barnets bästa
    3. rätt till liv och utveckling
    4. barnets rätt att höras

Ta kontakt