Säkerhet

Reservförråd ger trygghet vid sjukdomsfall eller störningar

I händelse av olika slags störningar, såsom långa strömavbrott eller sjukdomsfall, borde var och en ha ett reservförråd hemma.

• Det är bra att reservera en tillräcklig mängd mat, drycker / behållare med lock för lagring av vatten, läkemedel, kontanter och annat man behöver i sin vardag för att klara sig i tre dagar.
• Reservförråden kommer också till nytta då man behöver flytta sig till skyddsrummet, eftersom de boende bland annat måste ta med sig egen mat och personliga förnödenheter.
• Bekanta dig med Reservförråd och testa din beredskap (länken öppnas i ett nytt mellanblad)

Se till att du har hållbar mat hemma som kan ätas som sådan

• flaskvatten, juicer och saftsoppor
• färska frukter, grönsaker och rotfrukter samt konserver
• bröd, knäckebröd, riskakor, skorpor
• müsli, flingor, nötter, frön
• torkad frukt, såsom russin, plommon, dadlar
• sylt, mos
• mjölk som håller sig i rumstemperatur och växtdrycker
• fisk-, kött- och bönkonserver
• mellanmål, kex, choklad, chips
• Kom ihåg att beakta specialdieter och  att reservera mat även för sällskapsdjuren!

Skyddsrum och skydd

Att ta skydd i ett skyddsrum är inte den första åtgärden i många situationer, utan befolkningen flyttas alltid i första hand till ett tryggare område.

Om det uppkommer behov av att söka skydd ger myndigheterna separat anvisningar om vad man ska göra i de byggnader och fastigheter som inte har ett eget skyddsrum. Sådana här åtgärder kan vara till exempel att söka skydd inomhus eller att bygga tillfälliga skydd.

I Mellersta Österbotten finns inga allmänna skyddsrum. Skyddet baserar sig på skyddsrum i stora fastigheter (bostadshus, skolor, arbetsplatser). Skyddsrummet kan också vara gemensamt för flera byggnader. Byggnadens ägare ansvarar alltid för skyddsrummet.

System för varning av befolkningen

Om det uppstår en faro- eller nödsituation varnar myndigheterna befolkningen för en hotande, omedelbar fara med hjälp av den allmänna farosignalen och ett varningsmeddelande. Den allmänna farosignalen ges med utomhuslarm och utanför tätorterna med mobila larm som installerats på fordon.

• Den allmänna farosignalen är en oavbruten stigande (7 sekunder) och fallande (7 sekunder) ljudsignal som varar en minut eller en varning som ges via högtalare.
• När faran är över ges en oavbruten entonig ljudsignal som varar en minut. Den anger att hotet eller faran är över.
• Testsignalen är en 7 sekunder lång entonig ljudsignal (larmet testas den första måndagen i varje månad kl. 12.00).

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen:

1. Gå inomhus.
2. Stäng dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilationsanordningar.
3. Sätt på radion och vänta lugnt på instruktioner.
4. Undvik att använda telefonen (även numret 112) så att linjerna inte blockeras.
5. Stanna inomhus.
6. Avlägsna dig inte från området så att du inte utsätts för fara på vägen.

Det första man ska göra, vilket vanligen är tillräckligt, är att ta skydd inomhus och följa de instruktioner som ges. Alla bör känna igen den allmänna farosignalen och veta vad man ska göra när den hörs.

Den allmänna farosignalen åtföljs alltid av ett varningsmeddelande

Varningsmeddelandet läses upp på alla radiokanaler och visas vid behov på Yles, MTV3:s och Nelonens text-TV på sida 112 samt i teveprogrammen längst upp i rutan som löpande text. Genom varningsmeddelandet varnar myndigheterna för en farlig situation och ger instruktioner om hur man ska agera.

Gas- och strålningsfara

Den allmänna farosignalen ges vid gas- och strålningsfara

GASFARA

Om du är inomhus och känner gaslukt

• Tryck ett fuktigt tygstycke mot munnen och andas genom det.
• Gå upp i övre våningen om det finns en sådan och stanna där.
• Lyssna på radion, håll dig lugn och vänta tills faran är över.

Om du är utomhus och inte kan gå in

• Försök ta dig bort från gasmolnet vinkelrätt mot vinden.
• Ta dig så högt upp som möjligt, gå till exempel upp på en kulle.
• Andas genom tyg, gräs, torv eller mossa som du fuktat och trycker mot munnen.

STRÅLNINGSFARA

Strålningsläget följs hela tiden upp i hela landet. Redan mycket små förändringar upptäcks genast och det informeras omedelbart om dem.

1. Gå inomhus. Täta dörrar, fönster och ventilationsöppningar (med tejp, handdukar och kläder) och stäng av ventilationen. Så här förhindrar du att radioaktiva ämnen kommer in. Håll dig i mitten av byggnaden/lägenheten. Det bästa skyddet ger en underjordisk, tät och fönsterlös källare.
2. Var beredd att ta jodtabletter. Ta en jodtablett först när myndigheterna uppmanar dig att göra det, du får information via radio eller tv. Jodtabletter hindrar radioaktiv jod från att samlas i sköldkörteln, men de ger inte något annat skydd. Förbered dig genom att på förhand köpa jodtabletter på apoteket. När den farliga situationen redan har uppstått får/kan du inte längre gå ut för att köpa jodtabletter.
3. Skydda vatten och mat – även djurens. Placera livsmedel i täta kärl eller plastpåsar. Ställ sedan de tätt förpackade livsmedlen i kylskåpet eller frysen, de skyddar effektivt mot radioaktivt damm. Skydda även djurens mat, foderförråd och vatten.
4. Läs, lyssna, försök få tag i närmare anvisningar och följ medierna. 
5. Närmare anvisningar ger bland annat räddningsmyndigheterna, polisen, inrikesministeriet och Strålsäkerhetscentralen, vanligen via alla medier, till exempel radion, televisionen, internet och Yles text-TV på sidorna 868 (Räddningsväsendet) och 867 (Strålsäkerhetssidan).
6. Förhåll dig kritiskt till information i sociala medier och kontrollera källan.

Jag måste gå ut – eller måste jag?

Överväg noga om det är absolut nödvändigt att gå ut. Om du kommer fram till att det är det ska du klä dig i täta kläder som täcker hela kroppen och huden. Använd till exempel regnkläder. Använd andningsskydd, en handduk eller papper för att förhindra att radioaktiva partiklar tar sig in i lungorna. Innan du går in igen ska du (om möjligt) duscha av regnkläderna utomhus. Ta av dig alla kläder i tamburen, stäng tamburdörren och gå och tvätta dig noggrant.