Mineralsamling

Viljo Nissinen (1914–2000) från Karleby har samlat mineralsamlingen i Kieppi. Han ordnade proverna enligt deras kemiska koncistens.  Mineralens utseende, felfrihet och hur de varierar beroende på var de har hittats var viktiga för Nissinen. Han hade som mål att samla alla mineral i världen. Samlingen består av cirka 1 500 mineralprover och cirka 2 000 arter.

Mineral och grundämnen beskriver de tidigaste skedena i universums utveckling. Besökare kan dessutom bekanta sig med olika stenarter och deras uppkomst. I samlingen ingår en cirka 3 500 miljoner år gammal gnejs från Siurua i Pudasjärvi. Gnejs är den äldsta bergarten i den Fennoskandiska urbergsskölden.

Man har hittat cirka 670 olika mineral i Finland. Samlingens vitrin med mineral från Finland ger en bra bild av vårt lands mineralrikedomar. Här visas bl.a. en ametist från Lampivaara, en turmalin från Kuortane och en zirkon från Siilinjärvi. I specialvitriner finns dessutom radioaktiva mineral, platinamineral samt sten- och järnmeteoriter.

Viljo Nissinen

En annan hängiven samlare, Veikko Salkio, skrev år 2002 följande om Viljo Nissinen:

”Från början av år 1982 var V. N. en nästan daglig gäst i vår samlingsutställning. Han berättade om sitt mineralintresse och presenterade sin samling som då rymdes i en liten vitrin i privatbostaden. Följande år bad han mig köra med honom till Vindala gruva eftersom han själv inte hade körkort. Viljo kunde sitt ”arbete” så bra att vi inte återvände tomhänta från en enda gruva.

På platserna där vi övernattade berättade Viljo om sina livsskeden och hur hans mineralintresse började i mogen ålder när han var inne på sitt sextionde årtionde. Som ung sjöman hade han besökt många storstäder och ångrade nu att han inte då ännu var intresserad av mineral.

Viljos mineralberg och problemet med dess placering växte sida vid sida. Som tur kom staden till hjälp. Finlands mest representativa mineralsamling placerades i stadshusets aula. Till en början var Viljo nöjd. Men fler och fler ”rariteter”, den ena mer fängslande än den andra, följde med från hans resor till Italien och Spanien. Viljo valde endast sådana mineralstenar till sin samling vilka han såg med egna ögon, medan anspråkslösa samlare beställer sina stuffer per post och får då vad de får.

Då väggarna i stadshusets aula var fulla med rader av mineralvitriner, önskade Viljo att staden skulle hålla jämna steg med samlandet och skaffa ändamålsenliga utrymmen. Slutligen tog staden tag i saken och uppförde en nybyggnad på museitomten där de två krigsveteranernas, Viljos och Veikkos, samlingar från deras fritidsintressen skulle få plats.”

Från grundämnen till mineral

Vårt samhälle är helt beroende av geologiska naturtillgångar. Vi behöver zink för tillverkning av bilar, litium till elektriska batterier, kvarts till glas, grafit till blyertspennor, talk till smink. Utan jordens råvaror skulle vår vardag vara synnerligen annorlunda.

Universum började expandera för 13,7 miljarder år sedan i och med urexplosionen. Då uppkom bl.a. de första grundämnena väte och helium. Alla andra grundämnen har bildats i stjärnornas kärnreaktioner. När kärnreaktionerna tar slut kollapsar stjärnan, blåser sitt ytskikt ut i rymden eller exploderar som en supernova. Ämnet som spritt ut sig i rymden som planetariska nebulosor och supernovarester kan senare bilda nya stjärnor och planeter tillsammans med annan interstellär materia.

Vårt jordklot bildades för cirka 4 560 miljoner år sedan av den materia som blev över då solen föddes. Till en början var vår planet sval, men på grund av partikel-, meteorit- och asteroidbombning, trycket från dragningskraften samt de radioaktiva ämnenas sönderfall, värmdes jorden upp. Grundämnena smälte och de tyngre sjönk ner i jordens kärna medan de lättare stannade på ytan. På detta sätt uppkom jordklotets skiktstruktur och småningom de första plattorna av jordskorpan.

På jordklotet påverkas uppkomsten av mineral av magmatism, sedimentation och metamorfos. Under olika temperatur- och tryckförhållanden kan olika mineral bildas från samma grundämne. När ett mineral får kristallisera fritt under lämpliga förhållanden kan mineralet få en närmast perfekt kristallform. Samlingens kubformade pyrit (svavelkis) ser ut som formad av människohänder.

Också mineralens färgvärld är otroligt rik. Beryllgruppens vackra ädelstensvarianter har samma kemiska sammansättning, men små mängder andra grundämnen ger varianterna olika färger. Till exempel härstammar smaragdens klargröna färg från krom, heliodorens guldgula färg å sin sida från järn.