Efter flera svåra år visar den finländska ekonomin tecken på måttlig tillväxt. Den avtagande inflationen och sjunkande räntenivån stödjer hushållens köpkraft, och tillväxtutsikterna stärks särskilt av investeringar som drivs av projekt som hänför sig till grön omställning och försvaret.
Enligt finansministeriets prognos förväntas bruttonationalprodukten växa med ca en procent per år under de närmaste åren, men den höga skuldsättningen och geopolitiska osäkerheten utgör fortfarande betydande risker. Underskottet i de offentliga finanserna minskar gradvis, men trycket på den offentliga skuldkvoten ökar till följd av stigande försvarsutgifter.
Kommunernas ekonomiska situation förblir däremot ansträngd. Årsbidragen räcker inte till för att täcka växande investeringsutgifter, och lånebeståndet fortsätter att växa under hela granskningsperioden. Skatteinkomsterna förväntas öka kraftigt från och med 2026, men de positiva effekterna från inkomstökningen planas snabbt ut av de stigande kostnaderna, särskilt stigande arbetskraftskostnader och sociala utgifter. Kommunernas ekonomi pressas ytterligare av utdragen arbetslöshet och växande utgifter för utkomststöd. I det stora hela bedöms det att obalansen i den kommunala ekonomin kvarstår och skuldsättningen fortsätter att öka fram till slutet av 2020-talet.
Resultatet för staden och affärsverket visar överskott
Stadens och affärsverkets överskott för räkenskapsperioden beräknas uppgå enligt förslaget till 0,1 miljoner euro. Budgeten visar ett underskott på 0,7 miljoner euro för staden och ett överskott på 0,8 miljoner euro för affärsverket.
Verksamhetsbidraget och årsbidraget uppnår inte de mål som stadsstyrelsen har fastställt. Det föreslagna budgetmålet kan endast uppnås om anpassningsåtgärderna genomförs enligt plan. Om anpassningsåtgärderna inte godkänns i beslutsfattandet kommer underskottet i stadens ekonomi att fördjupas. Även om stadens och affärsverkets gemensamma resultat är svagt positivt, uppvisar stadens resultat ett klart underskott.
Driftsekonomin
För stadens och affärsverket (externa) verksamhetsintäkter har budgeterats sammanlagt 39,5 miljoner euro för 2026. Verksamhetsintäkterna ökar under nästa år med ca 5,8 procent, dvs. ca 2,2 miljoner euro, jämfört med årets budget.
Försäljningsintäkterna ökar med sammanlagt 11,3 procent. Ökningen i försäljningsintäkterna beror i huvudsak på att vatten- och avloppsvattenavgifterna höjts och att utkomstersättningarna för integration har ökat. I sin helhet minskar avgiftsintäkterna med 0,11 procent jämfört med det här året. Verksamhetsintäkternas understöd och bidrag förväntas dock öka med ca 3,5 procent.
I budgeten för 2026 beräknas stadens verksamhetskostnader uppgå till 192,4 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 10,9 miljoner euro eller 6,0 procent. Kostnaderna ökar i alla kostnadsgrupper, men framför allt i fråga om personalkostnaderna.
Som en följd av löneuppgörelserna från 2023 och 2025 har stadens personalkostnader stigit avsevärt. I budgeten har reserverats sammanlagt 115,3 miljoner euro för personalkostnaderna. Personalkostnaderna förväntas öka med ca 12 procent under de kommande tre åren till följd av löneuppgörelsen år 2025.
Anslaget som reserverats för köp av tjänster ökar till 30,9 miljoner euro. Ökningen beror bl.a. på de totala kostnaderna för servicesedeldaghem samt på de ökade utgifterna för skoltransporter och dataförvaltningstjänster. Kostnaderna för anskaffning av material, förnödenheter och varor kommer däremot att minska med fyra procent och uppgå till 15,1 miljoner euro.
Anslag som reserverats för bidrag stiger till 14,0 miljoner euro, vilket framför allt beror på att utgifterna för kommunandelen av arbetsmarknadsförmånen ökar. Bötesavgifterna förväntas stiga till över fem miljoner euro. Övriga verksamhetskostnader beräknas stiga med närmare en tredjedel och för dem har reserverats 17,2 miljoner euro. Den största enskilda ökningen beror på Karleby Idrottspark Ab:s hyreskostnader för köptjänster.
Inga förändringar föreslås i inkomst- och fastighetsskatten
Karleby stads skatteinkomster beräknas uppgå till 135 miljoner euro nästa år. Ökningen beror främst på ökade intäkter från inkomstskatter, som stöds av en eventuell förbättring av sysselsättningsläget. Intäkterna från samfundsskatter förväntas öka med nästan en femtedel, trots den osäkerhet som råder till följd av det globala ekonomiska läget och förändringarna i tullpolitiken. Intäkterna från fastighetsskatter hålls på nuvarande nivå, och skattesatserna föreslås förbli oförändrade under 2026.
Statsandelarna beräknas uppgå till 35,5 miljoner euro. Ökningen på 4,9 miljoner euro beror främst på ökade statsandelar för basservice samt utjämningar på basis av skatteinkomsterna och kompensationer relaterade till skattebortfall. De permanenta nedskärningarna på grund av social- och hälsovårdsreformen minskar dock stadens finansieringsandel med ca 17 miljoner euro 2026.
På lång sikt ser utvecklingen av statsandelar svag ut eftersom finansieringsbasen försvagas av en minskande befolkning och ett minskat antal barn. Förnyandet av statsandelssystemet, som skjutits fram till 2027, innebär ingen tilläggsfinansiering för kommunerna, utan bedöms vara kostnadsneutral ur statens synvinkel. Stadens ekonomiska balans blir därför allt mer beroende av hur de egna skatteinkomsterna utvecklas.
Finansiella intäkter och kostnader
Nettoresultatet av stadens och affärsverkets finansiella intäkter och kostnader uppvisar ett litet underskott och uppgår till ca -0,2 miljoner euro. Ränteintäkterna beräknas till 0,4 miljoner euro och utdelningar och övriga finansiella intäkter till 4,2 miljoner euro, medan räntekostnaderna växer till 4,8 miljoner euro. Ökningen av räntekostnaderna har kunnat hållas under kontroll tack vare den höga skyddsnivån, men den nuvarande räntenivån och den växande lånestocken kommer att leda till att kostnaderna stiger under kommande år. Enligt nuvarande uppskattning kan stadens årliga räntekostnader överstiga åtta miljoner euro före 2030, vilket understryker behovet av att balansera driftsekonomin.
Utdelningsintäkterna förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå som i år. Bedömningen grundar sig på de utdelningar som bolagen förväntas betala under 2025 samt på de centrala bolagens resultatprognoser, där inga större förändringar väntas.
Årsbidrag
Karleby stads årsbidrag är bättre i budgeten 2026 än i prognosen för i år och uppgår till 17,4 miljoner euro. Utvecklingen stöds av de anpassningsåtgärder som ingår i ekonomiprogrammet och av de förbättrade prognoserna för skatteintäkter och statsandelar. Årsbidraget uppnår inte det fastslagna målet enligt vilket årsbidraget borde täcka avskrivningar till 120 procent. Utfallet uppgår till 96,8 procent, vilket innebär att driftsbidraget inte räcker till för att täcka investeringsutgifterna, utan investeringarna måste finansieras i sin helhet med lån. Situationen har förbättrats något från tidigare år, men ligger klart under målnivån.
Investeringar och finansieringsanalys
I budget 2026 uppgår Karleby stads och affärsverkets nettoinvesteringar till 42,9 miljoner euro, vilket överensstämmer med budgetramen. Investeringstrycket kvarstår även under kommande år. För investeringar har reserverats 53,3 miljoner euro för 2027 och 47,2 miljoner euro för 2028. Den treåriga investeringsplanens totala omfattning uppgår till ca 143,4 miljoner euro, vilket i nuläget överstiger den uppskattade investeringsramen på 120 miljoner euro som stadsstyrelsen har fastställt för granskningsperioden.
Centrala investeringar för 2026:
- Kapitalinvestering av Karleby Idrottspak Ab, och Idrottsparkens utomhusområden
- Halkokari skol- och daghemsprojekt
- Trafikleder och andra investeringar i infrastruktur
- Renovering av Kokkolan suomalainen lukio
- Renovering av Lataamos gamla del och uppförande av en ny tillbyggnad
- Underfart och parkeringsarrangemang på stationsområdet
- Lokaler för teknisk slöjd vid Mäntykankaan koulu
- Ändringsarbeten i stadsbiblioteket
- Maringais daghem
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i finansieringsanalysen uppgår till -27,5 miljoner euro. De långfristiga lånen ökar med 60,0 miljoner euro. Långfristiga lån beräknas minska med 34,0 miljoner euro nästa år. Stadens lånestock ökar till 291,4 miljoner euro vid utgången av 2026.
Med beaktande av affärsverket beräknas finansieringens kassaflöde uppgå till 26,0 miljoner euro år 2026, medan förändringen av likvida medel är -1,5 miljoner euro.
I balansräkningen i bokslutet 2024 för staden och affärsverket var överskottet från tidigare räkenskapsperioder, och med hänsyn till tidigare års underskott, sammanlagt ca 47,3 miljoner euro. Enligt bokslutsprognosen för 2025 kommer stadens och affärsverkets resultat att visa underskott. Om budgeten 2026 utfaller enligt förslaget beräknas överskottet i balansen från stadens räkenskapsperioder uppgå till ca 45,5 miljoner euro.
Staden utvecklas målmedvetet, utan att bortse från de ekonomiska realiteterna
Budgeten 2026 och ekonomiplanen 2026–2027 har utarbetats på ett ansvarsfullt och realistiskt sätt. De utgår från nuvarande uppfattning om det ekonomiska läget och sannolika utvecklingsriktningar.
Utmaningar väntas även under de kommande åren och de bidrar till stor osäkerhet i verksamhetsmiljön. Staden utvecklas dock målmedvetet och med beaktande av de ekonomiska realiteterna. Vi har en bredare horisont
Budgetmeddelande, resultaträkting och finansieringsanalys