De här kloka orden yttrade Vanda stadsdirektör Ritva Viljanen under sitt besök i Karleby i januari. I tidens anda har administration och yrken splittrats i delar, trots att vi vet att det skapar silon, försvårar informationen, försämrar de anställdas upplevelse av att ha kontroll över arbetet och också försvårar ledningens arbete. Lyckligtvis blåser den nya världens vindar för systemteoretiska perspektiv där man söker helhetsbilder och kopplingar och kontaktpunkter mellan olika frågor.
Mellersta Österbottens arbetskraftsprognos fram till 2030 förutser svåra tider. Arbetsmarknaden lever nu på personer som byter från ett arbete till ett annat, vilket inte underlättar bristen på arbetskraft. Var och en som bor och lever här måste få hjälp med att komma in i samhället. För det här behövs aktiva handlingar i stället för ord. Det räcker inte att hälsa någon välkommen, vi måste också skapa en känsla av att man är välkommen – både för dem som kommer från Finland och för dem som kommer från utlandet.
Genom den nya lagen bär kommunerna helhetsansvaret för integrationsservicen. Ansvaret för integreringen håller också på att utvidgas till mammor och barn som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Genom reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 kommer också delar av integreringen av göras till en stark del av de allt mer växande sysselsättningstjänsterna i Karleby. På Welcome Office i Karleby stadsbibliotek finns en servicerådgivare och en invandringskoordinator samt Karleby stad har en ledig tjänst som ansvarig koordinator för integration som kan sökas fram till den 13 februari.
Avsikten är att kommunen ska ta starkt ansvar och inta en stark roll när det gäller integration och skapa en sektorsövergripande situationsbild för människor som kommer från utlandet, skapa skräddarsydda åtgärder och naturligt smidiga servicekedjor mot arbetsmarknaden. I kommunerna fortsätter samarbetet med välfärdsområdet genom en lärlingsroll eftersom välfärdsområdet redan har ett starkt kunnande på området.
I integreringen av hemmamammor, barn och unga framhävs sammankoppling till andra, till en del av befolkningen, vilket naturligtvis är ytterst viktigt för alla. Ukrainska mammor har förtjänstfullt börjat hålla sagostunder på ukrainska och ryska. Man har också slängt fram ett önskemål om att öka hobbyverksamhet med låg tröskel eftersom det finns behov, och till exempel idrotten skapar mycket gott omkring sig. Det är betydligt bättre att ungdomarna bekantar sig med andra och härjar på spelplanen i stället för på gatan. Idrott skapar nätverk och livslång vänskap utan krav på språkkunskaper. Goda miljöer för språkinlärning är också fria miljöer som obemärkt förbättrar språkkunskaperna.
Främjande av integrering kräver en stadig grund
Det är däremot bra att komma ihåg att vi också har andra nyanlända än ukrainare. Man ska inte glömma bort någon och inte heller sno våra befintliga kommuninvånare. Man ska inte heller dela upp människor i vi, ni och dem baserat på språket eftersom språket har en enorm kraft. Vi har bra exempel på funktioner som binder samman människor – även om de saknar ett gemensamt språk.
Nu måste man sätta ner tid och möda. En av dem som också jobbat hårt är Vanda stad, där 4/5 nyanlända talar något annat språk än finska eller svenska. Ett gott förutseende och grundläggande arbete inom integreringen får även oss att nå önskat slutresultat. Med dålig och splittrad planering och ledning utan koordinering av helheten eller förmåga att ingripa och reagera kan vi också stå inför utmaningar som slutligen tar all vår uppmärksamhet och alla våra resurser.
Det är därför viktigt med samarbete och en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Vi kan delvis se vissa oroväckande tecken hos precis alla ungdomar i Mellersta Österbotten redan nu. I Statistikcentralens statistik (2021) glänser vi på sjunde plats efter Seinäjoki i fråga om antalet narkotikabrott som begås av personer i åldern 15–20 år i Finland. I verksamhetsområdet för NTM-centralen i Österbotten är arbetslösheten bland personer under 25 år högre, aktiveringsgraden är svagare och arbetslöshetsflödet till längre arbetslöshet är mer sannolikt. Insatser för alla ungdomar är viktiga, men blicken måste också hållas på andra än invandrarungdomar.
Var och en måste känna sig välkommen
Barn och unga behöver oss vuxna, var och en av oss. Inte bara för att kritisera och ge negativ respons, om att de alltid är på fel plats eller gör fel saker. Vuxna behövs för att se till att barn och unga alltid är på rätt plats, att man skapat ändamålsenliga och trygga platser där de kan lära sig, växa och utvecklas.
Nu är det dags att skapa den där Karlebyandan, att vi alla känner oss välkomna. Jag uppmuntrar oss alla att fundera på hur man kunde delta i verksamheten i vår region, hur man genom sitt eget arbete kunde skapa en bättre morgondag och vad man kunde göra åt saken. Jag tar själv med glädje emot alla idéer för hur vi kan skapa ett effektfullt integrationsarbete och även jobba för de ungas välmående. Arbetsgivaren, myndigheterna, läroanstalterna och till exempel föreningarna utför ett förtjänstfullt arbete, och så även många privatpersoner. Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 skapar broar mellan kommunernas funktioner – inte bara silon intill varandra. Det är dags att tänka i ett vidare perspektiv och på längre sikt.
På så sätt är det inte en hel by som uppfostrar och integrerar, utan vid framgångar har byn också ofta arbetat för ett gemensamt mål. Låt oss göra den goda och fungerande samvaron till en nationell källa för stolthet!
Sanna-Mari Levijoki
sanna-mari.levijoki@kokkola.fi
Bloggskribenten Sanna-Mari Levijoki leder kommunförsöket för Karlebyregionen i Mellersta Österbotten och arbetar också som sysselsättningschef på Karleby stad. Sanna-Mari är en utvecklingspsykolog som är intresserad av mänsklighet som strävar efter att skapa förståelse mellan individen och den omgivande verksamhetsmiljön och som tror på att empati är något man kan lära sig.