Är förändringar alltid smärtsamma, förpliktande eller på annat sätt motbjudande? Visst är det mänskligt att uppleva dessa känslor särskilt om förändringarna är stora. Kunde kortvarig smärta som är förknippad med tillväxt ändå ses som ett övergående skede, som en ansträngning mot någonting mer hållbart och betydelsefullt?
Arbetslivet på 2020-talet är mer dynamiskt, snabbare och mer föränderligt än någonsin tidigare. När det görs stora reformer får åtgärder att trygga det vardagliga arbetet och lyckad förändringsledning en oanad betydelse. Det finns redan en oändlig mängd fungerande uppfinningar, tjänster och verksamhetsmodeller i vår värld. För att nå framgång måste organisationerna numera effektivt kunna utnyttja befintlig kunskap.
Arbetsfältet för skötseln av sysselsättning genomgår stora förändringar i likhet med många andra verksamhetsformer. När ansvaret för att ordna skötseln av sysselsättning överförs från staten till kommunerna i och med Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 står vi inför en historisk omändring. För att lyckas behöver reformen en ny, modig verksamhetsmodell och -miljö med en kundorienterad, flexibel service som mål.
Meningsfullhet för individer och grupper
I skötseln av sysselsättning kan arbetets relevans synas när det yrkesövergripande teamet tillsammans hittar ett sätt för en långtidsarbetslös att komma tillbaka in i arbetslivet och bli en del av samhället. Ett annat exempel på relevans är när vi lyckas hjälpa en ung människa att ändra kurs eller att återfå livsglädjen.
Inom sysselsättningstjänsterna skapar vi med vårt arbete verklig mening och meningsfullhet för individen. Samtidigt är sysselsättningstjänsternas effektivitet också det att arbetsgivarna och företagen lyckas anställa arbetstagare för att utvecklas och skapa livskraft lokalt eller till och med på bredare front.
Många unga klienter berättar om utmaningar som gäller kontinuerlig inlärning, prestationer och svårigheten att hitta den egna platsen. Som representant för den generation som nu stiger ut i arbetslivet känner jag igen dessa utmaningar. Om det är något jag förväntar mig av framtidens tjänster så är det tid att förstå en annan människa. Att verkligen höra en människa hjälper oss att förstå fenomenen bakom livssituationerna och ökar vår förmåga att förebygga dem. På så sätt skulle vårt arbete vara ännu hållbarare och effektivare.
Klientorientering är att höra och förstå
Den nya kundservicemodellen som träder i kraft i maj 2022 ökar och intensifierar antalet intervjuer i början av arbetslösheten. Vi vet att följderna av utdragen arbetslöshet är dyra både för individen och för samhället. Därför är det bra att effektivera servicen i början av arbetslösheten. I detta skede är också innehållet i intervjun viktigare.
Vi talar mycket om att möta klienten och om klientorientering, men förstår vi verkligen vad det betyder? Vi är alla individer som har våra egna behov och problem men även styrkor och möjligheter. När vi möter varandra, våra närstående, arbetskamrater och klienter, hör vi verkligen dem eller bara det vi vill höra?
I skötseln av sysselsättning återspeglar individernas berättelser verkligheten i det samhälle vi lever i. Det är fråga om omfattande utmaningar som kulminerar i den arbetslösas individuella berättelse som bildats av ett mångsidigt händelseförlopp. Ibland återspeglar händelseförloppen någonting som överförs mellan generationer. Ibland möter vi en rad sammanträffanden som yppar sig som kompetensunderskott, begränsad arbetsförmåga, arbetsoförmåga och slutligen som långtidsarbetslöshet. Dessa faktorer innebär åtminstone en växande risk för välfärden.
Det är också viktigt att komma ihåg att alla som söker arbete inte är i en svår situation. Många befinner sig på arbetsmarknaden till exempel på grund av karriärbyte. Var och en kan frivilligt göra ändringar i sin egen karriär. En del människor kanske söker ett nytt svar på vad de ska bli när de är stora eller hurdant arbete de verkligen vill utföra. För andra kan det vara fråga om en långvarig dröm som de äntligen har mod att förverkliga.
Mot någonting nytt med beaktande av otaliga olika sidor
Vid närmare eftertanke har varje sak, händelse och situation otaliga olika sidor. Det sägs också att det i få situationer är fråga om “antingen eller” utan oftare om ”både och”. Denna tanke kunde man tillämpa på självledarskap under förändringar, vid intervjuer med klienter och även helt enkelt på livet i övrigt. Vi gör hela tiden tolkningar, men enklare observationer skulle leda till hållbarare slutresultat. Fördomar, antaganden, missförstånd och feltolkningar skulle minska i omfattning.
Jag anser att vi alla är skyldiga att vara den bästa versionen av oss själva. Helt enkelt för vår egen och våra medmänniskors skull. Vi ska inte jämföra oss för mycket med andra utan hellre med den människa vi var tidigare. Växtvärk är inte bara något som hör till människans uppväxt, utan den förekommer också när en ny tjänst eller verksamhetsmodell skapas. Den är till och med oundviklig när vi skapar någonting nytt och strävar efter att nå ett ännu bättre slutresultat.
Laura Korhonen ansvarar för sysselsättningstjänsterna i Kannus stad som en del av kommunförsöket med sysselsättning i Karlebyregionen och är förman för ungdomsverkstaden i Kannus och för den uppsökande ungdomsverksamheten. Laura är socionom till utbildningen och studerar för närvarande till lösningsinriktad coach. Laura är intresserad av att främja välbefinnande och att förebygga illabefinnande särskilt bland unga. Hon tror att var och en på sin egen plats och med sin egen förmåga även kan verka för det gemensamma bästa.