Anvisningar till projekterare

För att göra stämplingsautomationen av huvudritningar smidigare ber vi planerare och planeringsbyråer observera följande vad gäller sparandet av en PDF-fil som bild: Planeringsritningarna ska rastreras till bild med tillräckligt noggrann resolution för att få informationen i så oförändrad form som möjligt vidare för bearbetning av automationen, så att tillståndsprocessen inte ska fortskrida långsammare eller fördröjas. På så sätt säkerställer vi också att eventuella text- eller bildlådor och speciellare fonter inte orsakar problem för automationen.

Det rekommenderas att specialtecken såsom &, !, %, ”, # med flera undviks i filnamnet.

En situationsplan görs vanligen i skala 1:200. Skala 1:500 fungerar för större byggplatser. I så fall kan det behövas flera ritningar alternativt
delritningar. 1:1000 används för riktigt stora projekt.

• På situationsplanen märks alltid väderstrecket norr ut med en pil. Helst ska situationsplanen ritas så att norr är uppåt på ritningen.
• Närmiljön och grannskapets byggnader framställs i behövlig omfattning (vanligen minst 8-10 meter utanför tomtens eller byggplatsens gränser).
• Tomtens marknivå före byggandet samt hur tomten planerats framställs med höjdsiffror ifall byggandet ändrar på rådande höjdförhållanden.
• I situationsplanen används ritsymboler som tydliggör vad som är nytt, vad som är gammalt, vad som rivs och var ändringar sker.

På situationsplanen anges:

• Tomtens eller byggplatsens gränser med mått och råmärken
• Servitut
• Fastighetens och angränsande fastigheters beteckningar
• Tomtens/byggplatsens planbestämmelser om den ligger på planlagt område
• På planlagt område även kvarters-, gatu- och övriga områdens gränser
• Närliggande fastigheters gränser och höjdförhållanden
• Med byggnadsritningsbeteckningar befintliga byggnader, byggnader som skabyggas och/eller rivas samt övriga anläggningar på tomten
• Byggnadens avstånd från gränserna, huvudmått mätt från ytterväggarnas utsidor
• Antal våningar
• Byggnadens avstånd från strandlinjen när tomten eller byggplatsen gränsar till strand
• Marknivåns planerade höjdlägen, med siffror eller vid behov genom höjdkurvor, för tomtens hörn, gränser, byggnadernas hörn samt olika delar av gårdsområdet
• På områden som ligger utanför nätet för vattenförsörjning: brunn för hushållsvatten samt anläggning för hantering av avfallsvatten; placering, storlek och slag samt hur och vart renat avfallsvatten leds
• Regn- och grundvattenbrunnar samt hantering av ytvatten
• Kabel- och kraftledningar som inverkar på byggnadens placering
• Tillträde till gårdsområdet, hur gång- och biltrafiken på fastigheten ordnas, bilplatsernas placering samt hur bilarna vänder på tomten, räddningsvägar, ramper, trappor, stödmurar och staket
• Skyddsrumsutgångar, underjordiska oljecisterner och dylikt, jordvärmerörssystem
• Utrymmen och anläggningar för avfallshantering och annat som tillhör fastighetens bruk samt hur dessa placeras på tomten
• Planteringar och trädbestånd som bevaras, träd som fälls och områden som planteras, lekplatser, områden för utomhusvistelse, övriga gårdsarrangemang och på strandområden hur strandlinjen hanteras samt bryggor.

Exempel på en uppgjord situationsplan

Projekterarna ska vara fysiska personer.

Projekteringsuppgifterna vid byggande är uppdelade i svårighetsklasserna mycket krävande projekteringsuppgift, krävande projekteringsuppgift, sedvanlig projekteringsuppgift och ringa projekteringsuppgift. Inom samma byggprojekt kan det finnas projekteringsuppgifter som hör till olika svårighetsklasser. (ByggL 82 § 1 mom.)

Arbetsledningsuppgifterna indelas i svårighetsklasserna särskilt krävande, mycket krävande arbetsledningsuppgift, krävande arbetsledningsuppgift, sedvanlig arbetsledningsuppgift och ringa arbetsledningsuppgift. (ByggL 86, 2 mom.)

Den som påbörjar ett byggprojekt ska i samband med ansökan om bygglov skriftligen anmäla den valda huvudprojekteraren och byggprojekteraren till byggnadstillsynsmyndigheten. Samtidigt ska också med tanke på bedömningen av projektet väsentliga specialprojekterare anmälas. Övriga specialprojekterare ska anmälas innan specialbeskrivningen lämnas in till byggnadstillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla projekterarens samtycke till uppgiften. (19.12.2024/897) (ByggL 84 §, 1 mom.)

Den som påbörjar ett byggprojekt ska innan byggnadsarbetet påbörjas göra en skriftlig anmälan till byggnadstillsynsmyndigheten om den ansvariga arbetsledaren och innan byggnadsarbetet inom ett specialområde påbörjas en anmälan om arbetsledaren för specialområdet. Till anmälan ska det fogas ett skriftligt samtycke i vilket den ansvariga arbetsledaren eller arbetsledaren för specialområdet förbinder sig att som ansvarig leda byggnadsarbetet. (ByggL 88 §, 1 mom.)

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att det för byggprojektets del finns projekterare som uppfyller behörighetsvillkoren och att även andra aktörer inom byggprojektet har den sakkunskap och yrkesskicklighet som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. (ByggL 91 §, 2 mom.)

Byggnadstillsynsmyndigheten ska kontrollera att den projekterare och ansvariga arbetsledare som anmälts till myndigheten genom intyg har visat kompetens för den aktuella sedvanliga, krävande, mycket krävande eller exceptionellt krävande uppgiften i enlighet med projektets kravnivå. Byggnadstillsynsmyndigheten bedömer hur krävande planeringsuppgiften är.

Som projekterare eller arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren betraktas fram till den 1 januari 2027 också en person som högst fem år före ikraftträdandet av denna lag har ett godkännande av någon byggnadstillsynsmyndighet för motsvarande uppgifter i fråga om både svårighetsklassen och byggprojektets användningsändamål och som således kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver. (ByggL 195 §, 1 mom.)

Huvudprojekterare

I ett byggprojekt som kräver bygglov ska det finnas en huvudprojekterare. Huvudprojekteraren ska ha hand om projekteringen som helhet och projekteringens kvalitet samt se till att projektbeskrivningen och specialbeskrivningarna utgör en helhet så att de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande följs och kraven på god byggnadssed blir uppfyllda. Huvudprojekteraren kan bistå den som påbörjar ett byggprojekt vid valet av bygg- och specialprojekterare. Huvudprojekteraren ska se till att den som påbörjar ett byggprojekt får information om de omständigheter vid projekteringen som är relevanta med tanke på omsorgsplikten.

Närmare bestämmelser om huvudprojekterarens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. (ByggL 92 §)

Ansvarig arbetsledare

Vid byggnadsarbete som kräver bygglov ska det finnas en ansvarig arbetsledare som leder byggnadsarbetet.

Den ansvariga arbetsledaren ska sörja för byggnadsarbetet som helhet och dess kvalitet och se till att byggnadsarbetet utförs i enlighet med bygglovet, beskrivningarna, de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande samt god byggnadssed. Den ansvariga arbetsledaren ska också se till att en anmälan om påbörjande av byggnadsarbete görs till byggnadstillsynsmyndigheten och att inspektionsprotokollet för bygget hålls uppdaterat på byggplatsen.

Närmare bestämmelser om den ansvariga arbetsledarens arbetsledningsuppgifter och innehållet i anmälningsskyldigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. (ByggL 96 §)

Beskrivningarna av byggprojekt omfattar en projektbeskrivning och specialbeskrivningar.

Projektbeskrivningen innehåller byggnadens huvudritningar, som inbegriper en situationsplan samt planritningar, sektionsritningar och fasadritningar. Specialbeskrivningarna inbegriper övriga behövliga ritningar, beräkningar och utredningar.

Ritningarna måste vara av tillräckligt hög kvalitet vad gäller anteckningarna och presentationssättet. I miljöministeriets förordning och anvisningar bestäms att planerna över byggandet ska vara tydliga och lättförståeliga och följa vedertagen god ritsed. I dem bestäms hur ritningarna ska utarbetas.