Representanter för kommunerna i Mellersta Österbotten, Soite, landskapsförbundet och arbets- och näringsförvaltningen samlades den 16 februari för att diskutera den regionala beredningen av reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Enligt regeringens proposition som nu behandlas i riksdagen ska kommunerna före utgången av oktober upprätta avtal om samverkan. Utifrån dessa avtal bildas sysselsättningsområden som inleder sin verksamhet den 1 januari 2025.
På mötet diskuterades det informationspaket som arbets- och näringsministeriet och UF-centret har sammanställt för kommunerna som stöd för verkställandet av reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Informationspaketet presenterades av experterna vid NTM-centralen i Österbotten och Österbottens arbets- och näringsbyrå under ledning av överdirektör Timo Saari.
Som underlag för den regionala beredningen granskades nuläget i området bland annat i ljuset av arbetskrafts- och sysselsättningsstatistiken, den utländska arbetskraften i området och social- och hälsovårdsindikatorerna. Arbetskraftsbasen i Mellersta Österbotten är under 31 000 och kriteriet för ansvaret att ordna tjänsterna är en arbetskraft på 20 000 personer.
På mötet diskuterades också anskaffningarna av arbets- och näringstjänster som görs tillgängliga för kunderna, till exempel utbildningar och kurser. För närvarande har NTM-centralen i Österbotten skött dessa anskaffningar, men efter reformen överförs ansvaret för tjänsterna och eventuella anskaffningar till kommunerna.
En viktig fråga i reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 är den sporrande finansieringsmodell som hör till finansieringen av arbetslöshetsförmånerna och som sporrar kommunerna att utveckla sin verksamhet. Enligt regeringens proposition beräknas reformen leda till 7 000–10 000 nya sysselsatta. Kommunens ansvar beträffande finansieringen av arbetslöshetsförmånerna skulle i fortsättningen omfatta arbetsmarknadsstödet men även grunddagpenningen och en del av den inkomstrelaterade dagpenningen som motsvarar grunddelen.
– I fortsättningen ansvarar kommunen fortsättningsvis för kostnaderna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa även om den arbetssökande kunden använder sig av en tjänst. Kommunen betalar hela utkomstskyddet för arbetslösa tills den arbetssökande kunden har fått arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det är viktigt för hela det finländska samhället att kommunerna lyckas med detta, konstaterade Timo Saari.
På mötet konstaterades gemensamt att det krävs brett och effektivt samarbete mellan aktörerna i området för att lyckas med uppgiften att främja sysselsättningen. Kommunerna kan inte ensamma påverka allt.
Samarbetsorganet inom kommunförsöket med sysselsättning utvidgas till en beredningsarbetsgrupp
Den regionala beredningen kommer att ledas av samarbetsorganet inom kommunförsöket med sysselsättning i Karlebyregionen. Samarbetsorganet utvidgas på så sätt att det utöver de uppgifter som fastställts i lagen om kommunförsök i fortsättningen bereder och styr ändringen av sysselsättningstjänsterna. Samarbetsorganet är verksamt fram till utgången av 2024. Därefter överförs ansvaret för att ordna sysselsättningstjänster till de sysselsättningsområden som kommunerna bildat.
Enligt planerna ska beredningen göras i nära samarbete mellan kommunerna och andra aktörer samt med stöd av olika aktörers expertis. En av de viktigaste uppgifterna i beredningen är att komma överens om den administrativa modellen för det framtida sysselsättningsområdet. Andra större helheter är bland annat sysselsättnings- och servicestrategierna, planerna som stöder verkställandet samt arbetsfördelnings- och resursavtalen kommunerna emellan.
Kommunerna i området och andra centrala aktörer som deltar i beredningen ombeds utse sina nödvändiga extra medlemmar till samarbetsorganet i mitten av mars.
Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024