Sommaren på K.H. Renlunds museum inleds med konst av Kuutti Lavonen, en av Finlands mest älskade samtidskonstnärer. På museet visas för första gången en större helhet av konstnärens produktion. Lavonen, som hämtat sina lärdomar ur den franska och italienska konsttraditionens rikedomar och finesser, skildrar dagens värld och relationerna mellan människor i sina verk. Utställningen består av målningar och grafiska verk från olika skeden av den uppskattade konstnärens karriär. Här presenteras både helt nya verk skapade för utställningen och sällan visade arbeten inlånade från olika museer och privata samlingar.
Nedslag i karriären från 1970‑talet till 2020‑talet
Bildkonstnären Kuutti Lavonen (f. 1960) har för K.H. Renlunds museums utställning valt ut ett tjugotal verk som är betydelsefulla för honom ur sin omfattande produktion. Genom dem reflekterar han över sin långa karriär. Lavonen återvänder till sina tidiga studieår och till Den helige Franciskus, ett verk han målade i Italien medan han väntade på inträdesprovresultaten från konstakademin i Perugia år 1978. Det sällan visade verket tillhör Joensuu konstmuseums samlingar.
– Den helige Franciskus är en pastisch, en efterbildning av en fresk av den italienske 1300-talsmålaren Giotto (di Bondone), där Franciskus välsignar eller ber tillsammans med duvor. I staden Assisi, i basilikan som bär franciskanermunkens namn, har Giotto målat scener ur helgonets liv. Jag besökte kyrkan i fjol, och målningarna gör alltid lika stort intryck, berättar Kuutti Lavonen.
Utställningens nyaste unika verk och grafiska arbeten färdigställdes för bara några veckor sedan. Den upptagna konstnären har redan i april öppnat både en gallerisutställning i Helsingfors och en grupputställning i Florens före utställingen i Karleby. Att förbereda en utställning är alltid en utmaning för Lavonen, men han upplever att tidspressen är nödvändig för honom.
Ett igenkännbart porträttspråk
I en orolig tid fungerar Kuutti Lavonens konst som en frisk fläkt som förmedlar ett budskap om mänsklighet, humanistiska värden och ideal. För Lavonen är människans ansikte en outtömlig inspirationskälla – gåtfullt och svårfångat. Hans återkommande motiv är kvinnoporträtt sedda frontalt, med blicken sänkt eller vänd bort från betraktaren. Motiven utgår oftare från psykologisk iakttagelse än från realism.
I utställningen kan man följa hur Lavonens linje och teckningsgest utvecklats till hans karakteristiska formspråk genom verk från olika årtionden. I den nyansrika teckningen finns också den sorg konstnären bearbetat, vilket gör verken både personliga och lätta att identifiera sig med. Enligt Lavonen är all konst på ett eller annat sätt sorgearbete – för honom är den ett sätt att skapa försoning mellan sig själv och världen.
Verkens titlar är ofta egennamn, såsom Amanda, Esther, Aida eller Andrea. Andra titlar anknyter till kulturen där verken skapats, såsom Solare, Candela eller Pasado. Ofta döljer sig symbolik bakom namnen, som öppnar sig först när man hör berättelsen. Ibland uppstår titlarna ur en slumpmässigt hörd fras, som Trop d’Amour (för mycket kärlek).
En grafiker med europeiska förbindelser
För Lavonen, utbildad grafiker i italienska Urbino och vid Finlands konstakademi, är tecknandet den centrala uttrycksformen – något som också syns i hans måleri. Rödkrita, svartkrita, pastell och tempera har under de senaste åren blivit hans främsta material i de unika verken, ofta utförda på vackert okumé‑trä.
Grafikens värld är nära förknippad med hantverk, långsamhet och tålamod. Till skillnad från många kollegor låter Lavonen grafiska hantverkare trycka sina verk. Serigrafierna, utförda med silkscreenteknik, görs i Paris och metallgrafiken i Spanien.
– Jag har samarbetat med parisaren Jérôme (Arcay) i över 20 år, säger Lavonen, och fortsätter: Paco Aguilar har i många år tryckt min metallgrafik i Málaga i Spanien. Nyligen firade jag 40 års samarbete med min finländska rammakare. Jag uppskattar dem alla mycket – jag ser dem både som konstnärer och som goda vänner.
Att skapa nätverk i Europa har varit naturligt för Lavonen, som bott i både Frankrike och Italien. Samtidigt är hans stora serigrafier omöjliga att producera i Finland på grund av bristande utrustning.
Lavonens kärlek till stenlitografi väcktes under studietiden. Tillsammans med en konstnärskollega grundade han för 25 år sedan Helsinki Litho, där även utställningens titelverk Rosea har skapats.
Konsthistoriska förebilder och en icke‑religiös bildskapare
Kuutti Lavonen förknippas ofta med renässansens och barockens konsttradition. Själv vill han frigöra sig från sådana föreställningar och ser sig i första hand som samtidskonstnär.
Han hämtar sin inspiration ur den franska och italienska konsthistoriens rikedom. Renässansens ideal om människan som kraftfull och jordiskt orienterad fascinerar honom, liksom barockens kroppsliga och känslomässigt laddade människobild, som är starkt närvarande i hans känsliga porträtt.
Lavonen är känd för målningarna i S:t Olofs kyrka i Tyrvis, utförda tillsammans med bildkonstnären Osmo Rauhala i början av 2000‑talet. Han är inte en religiös konstnär, men berättaren i honom väcker kristna legender till liv. Lavonen skildrar bibliska berättelser ur ett allmänmänskligt perspektiv, så att verken frigörs från sitt ursprungliga sammanhang och talar till människor oavsett trosinriktning.
– Genom att byta innehåll kan man skapa nya tolkningar för vår tid – ibland lyckas det, beskriver konstnären processen. I denna utställning finns skisser till både Tyrvis kyrka och S:t Paulus kyrka i Tartu, fortsätter han.
I museiutställningen är ärkeänglarna Mikael och Gabriel starkt närvarande, särskilt Gabriel med sina liljesymboler som förkunnar kärlek till världen.
Lavonens värld byggs av iakttagelser och de tankemönster som växer fram ur dem – ett nät av humanistisk visdom. Men detta kunde inte ens han förutse: utställningen avslutas på den helige Franciskus av Assisis minnesdag den 4 oktober.
Sammanfattning av konstnären
Kuutti Lavonen betraktar världen och människan. Hans oöverträffat känsliga teckning skildrar människan i all hennes bräcklighet men också styrka. De subtila och psykologiska porträtten för en finstämd dialog om mänskliga relationer i vår tid. Som berättare väcker Lavonen även legender och helgon till liv. Han hämtar sina influenser ur Frankrikes och Italiens rika konsttradition – särskilt renässansens humanistiska ideal och barockens starka känslouttryck fungerar som hans vägvisare. Den otidsenligt gammaldags samtidskonstnärens verk berör och tröstar dagens människor.
Kuutti Lavonen har studerat vid Istituto superiore per le industrie artistiche di Urbino (ISIA) i Italien och vid Finlands konstakademis skola, där han utexaminerades som grafiker 1984. Han har bott långa perioder i Frankrike, verkat som professor vid Bildkonstakademin och som konstkritiker samt publicerat dikter. Lavonen skriver en doktorsavhandling om den napolitanske barockmålaren Bernardo Cavallino (1616–1656). Han bor i Lallukka Konstnärshem i Helsingfors. Lavonens verk finns i många finländska och internationella museisamlingar.
Pressbilder:
Rosea, 2025, stenlitografi, 100 × 70 cm
Solare, 2025, serigrafi, 122 × 80 cm
Aida, 2026, serigrafi, 160 × 120 cm
Bilder: Aleksi Sirviö
KUUTTI LAVONEN
ROSEA – Unika verk och grafik
24.4–4.10.2026
Rooska gården, Långbrogatan 39, Karleby (inträde 5 / 8 €) Utställningstexter på finska, svenska och engelska
Övrigt program i samband med utställningen
- Lö22.8 kl. 16–17 Matiné: Kunstenbroeders
Musiken av den tidiga barockens nederländske tonsättare Jan Pieterzoon Sweelinck förenar konstnärsbröderna, bildkonstnären Kuutti Lavonen och gitarristen Rody van Gemert. Under matinén berättar Lavonen om sin konst och van Gemert spelar på en klassisk gitarr från 1800‑talet. Evenemanget är en del av stadsfestivalen Kulturbasarens program. - Övrigapublikprogram publiceras i början av sommaren Museets inträdesbiljett berättigar till besök i utställningen och tillhörande evenemang.