Den finländska batterivärdekedjan har stärkts genom att identifiera yrkeskompetens och stärka den akademiska forskningen samt genom att bekanta sig med industriområdenas internationella lagbundenheter.
Det behövs kompetens inom batterikemi och samarbete när man strävar efter en kolneutral elproduktion. FUI-aktörerna i Karleby har under de senaste två åren producerat information för att stärka den nationella och regionala kompetensen i Innostädernas projekt med ledningsansvar. Bakom verksamheten ligger också den nationella batteristrategin.
– När den nationella batteristrategin 2025 höll på att skapas var branschens utsikter mycket ljusa med tanke på elbilars efterfrågan och den europeiska batteriindustrin. Den förändrade världssituationen påverkade efterfrågan på elbilar. Efterfrågan är störst i Kina som är ledande inom branschen, berättade ED Jarkko Vesa vid projektets slutseminarium den 25 juni.
Enligt Karleby stads utvecklingsdirektör Jonne Sandberg ändrar enskilda händelser i världen dock inte utvecklingsarbetet på bredare sikt. Och den diskussion som har väckts om försörjningsberedskap har också medfört goda funderingar kring batteritemat.
Vid Uleåborgs universitet har man länge forskat i batterikemi. Batteriforskningen har finansierats framgångsrikt och man har berett nya samarbetsprojekt.
– Vi har haft nätverkssamarbete inom forskning med Karleby, Jyväskylä, Villmanstrand, Björneborg-Harjavalta, Åbo, Kuopio och Vasa, berättade Ulla Lassi, professor vid Uleåborgs universitet.
Internationellt sett anser Lassi att forskningsarbetet inom batterikemi är av hög kvalitet i Finland och även företagen har en betydande egen forskningsverksamhet.
– Nationellt sett är forskarna väl nätverkade, men forskningsresurserna är ändå små och forskningen är onödigt splittrad. Därför vore det viktigt att forskningsorganisationerna modigt profilerar sig inom sina egna kompetensområden, säger Lassi.
I kartläggningen av yrkesutbildningen strävar man efter att sprida kompetens inom branschen inom ekosystemet. Yrkeshögskolan Centria och Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, Kpedu har utrett yrkesläroanstalternas undervisningsutbud och stött läroanstalterna i nätverkandet.
Inom yrkesutbildningen intresserar man sig särskilt för tillämpningar, såsom elbilar, förnybar energi och energiomställningen samt för celler och batterier.
Tillgången till kompetent arbetskraft är en egen utmaning som man löste i en egen workshop inom projektet med ledningsansvar. Kompetensen och arbetsplatserna möts inte och problemet är i hög grad geografiskt. Lösningen borde sökas bland annat från utvecklingen av bostadspolitiken, familjetjänsterna och trafikförbindelserna. Framgångsrika internationella rekryteringar förutsätter fungerande mottagningspraxis.
– Det behövs mer förståelse för effekterna av den gröna omställningen och det föränderliga arbetslivet. Industriarbetet lockar för närvarande inte ungdomar, berättar projektchef Hannu-Pekka Pukema från Karleby stad.
Industriparkerna har samma lagbundenheter
Utvecklingen av industriparkerna riktade blicken mot ett bredare perspektiv än batteribranschen och mot ett internationellt perspektiv. De europeiska industriparkernas portar öppnas inte bara så där, men som belöning för det hårda delegationsarbetet fick de finländska städerna under ledning av Karleby bekanta sig med den kemiska industriparken Knapsack i Tyskland och hamnen i Antwerpen i Belgien.
– Vi ville bekanta oss med internationella industriområden som är betydligt större än i Finland. Även om de centraleuropeiska industriparkerna också har en längre historia gäller också för dem samma lagbundenheter som kan utnyttjas i regionutvecklingen i Finland, berättar Hannu-Pekka Pukema.
Besökarna listade den mycket starka rollen som företaget som ansvarar för den operativa ledningen i området har samt ansvaret för att utveckla och underhålla plattformen som centrala lärdomar från Knapsack. – Strategins betydelse framhävdes och med god planering har man fått plats för många aktörer i området. För de som har fått plats erbjuds en gemensam avtalsmodell och tjänsteproduktion. Verksamheten ger området livskraft och växelverkan med personerna som bor i närheten ses som viktig, berättar Pukema om lärdomarna från besöket.
Trots den stora arealen har hamnen i Antwerpen ett begränsat antal platser för nykomlingar, vilket framhäver kravet på värdeskapande.
– Det är viktigt med en tydlig vision för att utveckla området samt synergin mellan aktörerna och kopplingen till hamnens verksamhet. Den gröna omställningen visade sig vara viktig även där, berättar Pukema.
Enligt Pukema var deltagarna nöjda med vad resan hade att erbjuda. I Finland fick man bland annat börja fundera på vad man strategiskt vill att industriområdena ska göra och hurdana investeringar som är lönsamma.
Antwerpen och Rotterdam är hamnar där nästan alla stannar, men Finlands läge i hörnet av Europa medför oundvikligen utmaningar för oss.
– När östhandeln inte längre finns är det säkert viktigt att bland annat granska möjligheterna till nya järnvägsförbindelser ur nya perspektiv, påminner Pukema.
Batterivärdekedjan är en del av en mer omfattande industriell strategi. Visionen på statsnivå, konkreta mål för att genomföra den och att säkerställa en omfattande förankring har enligt Pukema återkommit som viktiga teman under projektet i de diskussioner som förts i olika sammanhang.
– Nätverket inom batteribranschens fungerar bra även i fortsättningen. Tillsammans med företagen håller vi på att ta stora regionala steg och föra det unika forskningsarbetet vidare. Karleby har en roll som även i fortsättningen sporrar andra, tror Ulla Lassi.
Som ett resultat av samarbetet inom projektet med ledningsansvar uppstod i fjol rapporten Teollisuusalueiden parhaat käytännöt som handlar om bästa praxis inom storindustriområden och som kan läsas på finska på Karleby stads webbplats.