Finansministeriet publicerade fredagen den 17 november 2023 ett pressmeddelande om att slutförandet av beskattningen orsakar förändringar i överföringskalkylen för social- och hälsovården. Senare på måndag meddelade regeringen att nedskärningen periodiseras till åren 2025–2027. I och med uppdateringen skärs kommunernas statsandelar ned permanent och väsentligt mera än det tidigare förutspåtts. Per invånare innebär det här på årlig nivå t.o.m. 80€ mera i nedskärningar jämfört med det som tidigare meddelats. Periodiseringen av nedskärningarna samt ökning och minskning av statsandelar under viss tid avlägsnar tyvärr inte det faktum att tilläggsnedskärningarna i själva verket försvagar kommunernas ekonomi och tvingar kommunerna till strängare sparåtgärder än de planerat. De åtgärder som regeringen nu planerar genomföra står också i strid med regeringsprogrammets mål.
Omfattande nedskärningar har långtgående konsekvenser särskilt för ordnandet av bildnings- och välfärdstjänster, exempelvis småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och ungdomstjänster. Det handlar om kommunens mest centrala uppgifter. Samtidigt kvarstår kommunernas ansvar och skyldigheter på samma nivå också framtida år, dock så att AN-tjänsterna överförs på kommunernas ansvar från ingången av 2025 vilket också medför nya ekonomiska risker. Om regeringen inte beslutar om verkliga kompensationer till fullt belopp är kommunerna de närmaste åren tvingade att fatta beslut om smärtsamma nedskärningar som inte bara försvagar de viktigaste tjänsterna som kommunerna producerar, utan medför långvariga negativa konsekvenser särskilt för barn och unga. Konsekvenserna drabbar inte enbart kommunsektorn, utan nedskärningarna kommer på lång sikt också att återspeglas negativt i form av ökade kostnader för psykosociala tjänster som välfärdsområden ordnar.
Trots periodiseringen är nedskärningen av statsandelar ett slag i ansiktet mot regeringens eget regeringsprogram. I programmet förbinder sig regeringen att bedriva en politik som gynnar barnfamiljer på alla nivåer och fäster vikt vid bedömningen av konsekvenser för barn och familjer i beslutsfattandet i ett samhälle där särskilt ungas psykiska ohälsa bara har ökat. Tilläggsnedskärningarna väcker osäkerhet huruvida regeringsprogrammets tilläggssatsningar på ”Ett kunnigt Finland” är realistiska då man i själva verket ämnar skära ned på finansieringen till kommunerna.
Samtidigt ändrar nedskärningarna hela kommunsektorns ekonomiska bild och ökar i många kommuner risken för att ekonomin visar underskott eller ytterligare ökar underskottet. Det här leder till att skuldsättningen ökar i allt snabbare takt och till att servicenivån sjunker på lång sikt.
Sannolikt är det den svagare utvecklingen av kapitalinkomster än beräknat och därmed ett lägre beskattningsutfall som ligger i bakgrunden för nedskärningarna. Tillväxtstäderna vill påminna att kommunerna inte alls har fått inkomster av detta beskattningsutfall. Nu vill man ändå att kommunerna ska bära konsekvenserna av utvecklingen.
I stället för reaktiv kommunalpolitik väntar sig tillväxtstäderna att statsförvaltningens beslutsfattande ska vara förutseende och grunda sig på en tät dialog på lika villkor. På så sätt kan konsekvenserna av besluten på tjänster som kommunerna ordnar samt på kommuninvånarnas vardag bedömas trovärdigt.
Tillväxtstäderna framlägger att de planerade tilläggsnedskärningarna annulleras eller att förhandlingar inleds om full kompensation av staten.
De medelstora städerna har utökat sitt samarbete och beslutat organisera sig år 2023 till ett nätverk av tillväxtstäder. I nätverket ingår sammanlagt 14 medelstora städer med ett invånarantal på 40 000 – 100 000 personer: Björneborg, Kouvola, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Seinäjoki, Rovaniemi, S:t Michel, Borgå, Salo, Kotka, Karleby, Hyvinge och Kajana.