10.4.1912 Ernst Veikko Olavi Salkio föds i Ruokolahti (dagens Imatra). Alltsedan barndomen är han intresserad utav naturen. Preparerar sin första fågel, en morkulla, som 15-årig. Som 13-åring studerar han Einari Merikallios böcker och blir intresserad av Heinäsaaret i Petsamo. På dessa berömda öar hade två män från gränsbevakningen i uppgift att trygga fåglarnas häckningsfrid på somrarna. ”Jag måste få komma till Heinäsaari.”
20.5.1936 ”Min lycka hade inga gränser då jag vaknade under däcket på ’krigsfartyget’ Turja då den kom i hamn. Jag rusade upp på däck – och där var det.” Föregående år, efter avslutad värnplikt hade Veikko Salkio anställts till gränsbevakningen. Nu är han den ena av männen på Heinäsaari. ”En storartad sommar.”
1937 Salkios förläggningsplats blir Pummanki by i Kalastajasaarento. Han bor i en kammare i Törmälä gård, var han under sin fritid preparerar fåglar samt bl.a. en räv och en säl. Assisterar i juni Einari Merikallio som kommer på sin sista resa till Petsamo för att fotografera fåglar. Salkio fotograferar själv också många naturmotiv.
18.2.1938 I Finland grundas de tio första naturskyddsområdena, av vilka tre är belägna i Petsamo. Skötseln av områdena anförtros åt Skogsforskningsinstitutet, i vars tjänst även Veikko Salkio övergår. Han arbetar som vakt på alla tre områdena: ”ännu efter hundratals år skulle storskarvarna få vara i fred för oss människor.”
28.11.1939 Veikko Salkio blir tillsammans med två andra gränsvakter kapade av sovjetsoldater på den finska sidan. Nu börjar fångenskap, köld, hunger och ovisshet.
30.11.1939 Vinterkriget börjar. ”Beskyddandet av människor och naturen fick ge rum åt våldsmakt och orättvishet.” I Petsamo blir hans första samling kvar, ca 40 preparat av ryggradsdjur. När vinterkriget är slut får han sin frihet, då han stiger över gränslinjen i Vainikkala.
