I det här avsnittet har samlats helheter som rör levnadsvanor och beroende. Med upplevd hälsa avses upplevelsen av det egna allmänna hälsotillståndet som uppgetts av personen själv. Indikatorer som anknyter till levnadsvanor och beroende är fysisk aktivitet, matvanor och berusningsmedel.

Fysisk aktivitet

• Fysisk aktivitet hjälper barnet att bli mer tålig och skicklig samt stärker skelettet och utvecklar motoriska färdigheter.
• Bland unga är fysisk aktivitet också viktigt på grund av den sociala aspekten.
• För alla barn och unga i åldern 7–17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion per dag på ett sätt som är lämpligt för individen och med beaktande av hens ålder. Långa stunder av stillasittande bör undvikas.

Matvanor

• Regelbunden måltidsrytm, mångsidig kost och grönsaker, frukter och bär utgör grunden för sunda matvanor för människor i alla åldrar.
• Skolbespisningen främjar elevernas fysiska hälsa och studieförmåga, men det har också en didaktisk och pedagogisk uppgift: den känsla för mat som den bidrar till är förmåga att tänka, mångsidig medvetenhet och kunskap om mat. En ung person som håller på att bli självständig letar också efter sin identitet med hjälp av mat- och dryckeskultur.
• Skolbespisningen förknippas också med andra levnadsvanor. Rökning, alkoholkonsumtion och ohälsosamma mellanmål är förknippade med att man inte äter skollunch varje dag.

Källor till glädje

De flesta svarande anser att deras hälsa är god. I de lägre årskurserna är det fler elever än tidigare som rör på sig minst en timme dagligen. Allt färre elever i de högre årskurserna godkänner att jämnåriga röker.

• I Karleby är 45 procent (hela landet 43 %) av eleverna i de lägre årskurserna fysiskt aktiva minst en timme per dag. Jämfört med 2019 har andelen i de lägre årskurserna ökat med 13 procentenheter.
• Pojkar motionerar oftare än flickor i minst en timme per dag på alla studienivåer. I de lägre årskurserna är skillnaden 13 procentenheter, i de högre årskurserna 4 procentenheter, i gymnasiet 19 procentenheter och vid yrkesläroanstalterna 5 procentenheter.

Anledning till bekymmer

Allt färre elever i de högre årskurserna och studerande i gymnasiet upplever att deras hälsotillstånd är gott. Också mängden fysisk aktivitet är liten.

• 24 procent (hela landet 24 %) av eleverna i de högre årskurserna, 16 procent (hela landet 18 %) av de studerande i gymnasiet och 14 procent (hela landet 15 %) av de studerande vid yrkesläroanstalterna är fysiskt aktiva minst en timme per dag.
• I Karleby uppger 23 procent (hela landet 28 %) av eleverna i de högre årskurserna, 27 procent (hela landet 26 %) av de studerande i gymnasiet och 43 procent (hela landet 42 %) av de studerande vid yrkesläroanstalterna att de motionerar lite (utövar motion som ger andfåddhet högst en timme per vecka under fritiden).
• Skillnaden mellan flickor och pojkar i gymnasiet som motionerar lite är stor: 31 procent av flickorna motionerar lite medan pojkarnas andel är 20 procent.

De flesta äter inte frukter eller bär dagligen. En tredjedel av eleverna i de högre årskurserna och de studerande på andra stadiet låter bli att äta skollunch.

• I Karleby uppger 71 procent (hela landet 68 %) av eleverna i de högre årskurserna, 59 procent (hela landet 62 %) av de studerande i gymnasiet och 86 procent (hela landet 82 %) av de studerande vid yrkesläroanstalterna att de inte äter frukter eller bär dagligen. På alla studienivåer äter pojkar mer sällan än flickor frukter eller bär varje dag.
• 31 procent av eleverna i de högre årskurserna, 30 procent av de studerande i gymnasiet och 34 procent av de studerande vid yrkesläroanstalterna uppger att de inte äter skollunch varje dag. I gymnasiet uppger flickor oftare än pojkar att de inte äter skollunch

• Allt fler studerande vid yrkesläroanstalter godkänner att jämnåriga röker eller dricker alkohol.
• Cirka hälften av eleverna i de högre årskurserna och de studerande på andra stadiet uppskattar att det lätta att skaffa droger.
  • I Karleby uppger 4 procent av eleverna i de högre årskurserna, 5 procent av de studerande i gymnasiet och 12 procent av de studerande vid yrkesläroanstalterna att de prövat på olagliga droger minst en gång. Andelarna är mindre än i landet i genomsnitt. I gymnasiet och vid yrkesläroanstalterna har flickor oftare än pojkar prövat på droger.
  • 42 procent av eleverna i de högre årskurserna, 51 procent av de studerande i gymnasiet och 55 procent av de studerande vid yrkesläroanstalterna uppskattar att det är ganska eller mycket lätt för jämnåriga att skaffa droger på den egna orten.

Den riksomfattande enkäten Hälsa i skolan genomförs vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Genom enkäten samlas det in kommunspecifik information om barns och ungas välbefinnande, hälsa, skolgång och studier samt tillgång till hjälp. Den senaste enkäten genomfördes våren 2021 och resultatet från den publicerades i september 2021. Resultaten avspeglar vilka konsekvenser den exceptionella koronatiden har haft för barns och ungas välbefinnande.