Utomhusskulpturer i Karleby

Aimo Tukiainen: Bollspel
1966
Betong
Gårdsplanen vid Storkisbackens skola

Stadens konstanskaffning. Statyn var borta några år från skolgården och returnerades konserverad till Torkinmäen koulus nya gårdsplan 2017.

Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

Aimo Tukiainen: Kommerserådet Evald Vainio
1975
Brons
Framför centralsjukhuset

Kommerserådet Evald Vainio (f. 1898 Gamlakarleby, d. 1965 Helsingfors) grundade Kokkolan Kappatehdas. Master var ett av fabrikens varumärken. Vainio deltog i många omfattande fastighetsprojekt samt i kommunalpolitiken och innehade kommunala förtroendeuppdrag, exempelvis som ordförande för byggnadskommittén för MÖCS. Statyn har flyttats från Västra parken till centralsjukhusets område.

Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

Aimo Tukiainen: Viljami Kalliokoski
1987
Brons
Vid Stadssundet, Brogränd

Lantbruksrådet Viljami Kalliokoski (f. 1894 Halso, d. 1978) var bl.a. riksdagsledamot, ordförande i Agrarförbundet samt lantbruksminister i Rytis regering. Han deltog också i grundandet av tidningen Keskipohjanmaa och arbetade senare som tidningens huvudredaktör. Statyn finns vid tidigare Nikkiläs busshållplats. De som kom från landsorten steg ofta av vid den här busshållplatsen, även Viljami Kalliokoski. Statyn har finansierats med insamlingsmedel.

Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

Eero Hiironen: Genom det gråa
1978
Slipat stål
Hakalax skola, Matrosgatan 2

Konstanskaffning som avtäcktes 1978 i samband med invigningen av den nya skolbyggnaden vid Matrosgatan. Skulpturens material, färg och formspråk är typiska för Hiironen.

Professor, skulptör och konstnär Eero Hiironen (f. 1938 Vittis, d. 2018, Alavus) grundade konstmuseet Pirkanpohjan taidekeskus i Etseri. Materialet i Hiironens skulpturer är ofta mässing, stål och brons. Därtill brukar han i sina verk ofta lägga till speglar, plexiglas och glas i skikt för att skapa olika urbana och rumsliga intryck. Vattnet och naturen står ofta för motiven i hans verk, men snarare som idé än som landskapligt element.

Emil Cedercreutz: Ernst V. Knape
1939
Brons tensockel
Engelska parken

Ernst V. Knape (f. 1873 Gamlakarleby, d. 1929), författare, diktare, docent i oftalmologi, medicine och kirurgie doktor. Statyns placering i Engelska parken, i Hållhagens omedelbara närhet, står i linje med att Knape som naturvän förespråkade bevarandet av Hållhagen som naturpark med början från Puurokari. Knapes dikter lever vidare i den finlandssvenska sångtraditionen.

Emil Cedercreutz (f. 1879 Köyliö, d. 1949 Helsingfors), ”Satakundas europé”, hade ofta hästar som motiv i sina verk. Han gjorde också porträtt, gravvårdar och små skulpturer. Cedercreutz var även silhuettklippare och författare. Cedercreutz-museet finns i Harjavalta.

Essi Renvall: Kokko
1951
Granit

I korsningen av Karlebygatan och Långbrogatan
På sockeln till statyn, som donerades av bergsrådet Heikki Huhtamäki (f. 1900, d. 1970), beskrivs stadens huvudnäringar. Huhtamäki grundade en karamellfabrik i Gamlakarleby år 1920. Till produkterna hörde bl.a. olika pastiller, senare även choklad och lakrits. 1932 slogs fabriken samman med Hellas i Åbo, dit produktionen flyttades.

Essi Renvall (f. 1911 Uleåborg, d. 1979) studerade i Finska Konstföreningens Ritskola. Renvall var en kvinnlig pionjär inom bildkonst och en av vårt lands mest betydande kvinnliga skulptörer. Hon blev känd särskilt för sina barn- och författarporträtt.

Flemming Kastanjegaard: Freja
2002
Trä
Anders Chydenius gata, Stadssundets strand

Under Nordiska dagarna 2002 grundades Nordens park i staden. Här restes fem konstverk under ett konstprojekt som koordinerades av museet. Jaakko Pernu fungerade som projektets konstnärliga ledare. Av konstverken står fortfarande Freja kvar. Freja (eller Freija) är enligt den skandinaviska mytologin skönhetens, kärlekens och fruktbarhetens gudinna.

Jaakko Pernu: Måsägget
2011
Vide
Karleby bostadsmässområde, på stranden invid Havsvägen

Måsägget är ett fem meter högt miljökonstverk som är naturligt placerat vid havsstranden. När måsägget tillverkades beräknades det gå åt ca tusen videkäppar och ett tretusental skruvar. Efter att videkäpparna sågats har de skalats, behandlats med rötskydd och ytan försetts med en grå nyans. Konstverk av vide är tillfälliga till sin karaktär. Hur länge de håller beror exempelvis på grunden.

Jaakko Pernu (f. 1958, Kelviå) är en skulptör och miljökonstnär vars verk ofta består av nedbrytbara material och de är stora till storleken. Pernus konst berättar om interaktionen mellan människan och naturen. Han har gjort konstverk till Finland men även till exempelvis Mellaneuropa, Kanada och Mexiko.

Johan Munsterhjelm: Frihetsstatyn
1920
Brons
Mannerheimplatsen / Rådhustorget

Staden reste statyn till minne över de stupade stadsinvånarna i inbördeskriget. Den tre meter höga statyn föreställer en soldat från antiken i naturlig storlek. Soldaten står på en pelare ornamenterad med lövrankor. På pelarens fot finns namnen på de som är begravda i hjältegraven ingraverade samt stadens minnesord. Statyn avtäcktes i samband med stadens 300-årsjubileum.

Johan (John) Munsterhjelm (f. 1879 Tulois, d. 1925) studerade vid tekniska högskolan. Konst studerade han i Berlin och Danmark. I hans produktion ingår bl.a. hjältestatyer, statyer över kända personer (t.ex. Sibelius och Larin-Kyösti), gravvårdar samt medaljer. Munsterhjelm var den första som använde konstgjord granit i Finland.

Jorma Korpela: Våren
1987
Syrabeständigt stål
Yrkesinstitutet, Närvilägatan 10

Verkets vingkonstruktioner anknyter till Ikaros-temat som Korpela ofta behandlade. Till formen är verket lätt men till vikten massiv. Verket väger 1700 kilo, sockeln under marken 3500 kilo och stommen 1000 kilo.

Bildkonstnär Jorma Korpela (f. 1949, Gamlakarleby, d. 2015 Karleby) studerade vid Limingo konstskola. Merparten av Korpelas produktion består av målningar. Under sin karriär har han experimenterat med olika stilarter. Han var intresserad av exempelvis landskap, hemstaden Karleby, modellflygplan och myten om Ikaros. Han arbetade också som konservator samt som lärare i konst och materiallära

Kaija Kontulainen: Vardagsrummet i hemstaden
2019–2020
Ståltråd, ljus
Fabriksgatan (promenadgatan)

Vardagsrummet i hemstaden är en sexdelad serie ljuskonstverk på promenadgatan. Skulpturerna har skapats av ståltråd och föreställer människor i stadsmiljö. Under mörka tider lyses skulpturerna upp. Dagtid framhävs deras teckningskaraktär, medan deras karaktär i mörkret är en helt annan.

Skulptör Kaija Kontulainen (f. 1966, Kelviå) har ofta människor och djur som motiv. Som material använder hon bl.a. trä, lera, gips, brons och ståltråd. Hon har studerat vid Nordiska konstskolan och Bildkonstakademins skulpturavdelning. Därtill har hon arbetat under ledning av skulptör Kain Tapper. I Kontulainens offentliga verk ingår bl.a. bronsskulpturen Arabias hästar i Helsingfors.

Kaija Kontulainen: Wladimir Froloff
2017
Brons
Bredvid biblioteket, på Storgatans sida

Verket föreställer Wladimir ”Vova” Froloffs (f. 1914, S:t Petersburg, d. 1997) gestalt sittande på en bänk försjunken i en tidning. På bänken ligger ytterligare en tidning. Skulpturens kostnader har täckts med företagsannonser som samlats i tidningarna. Lionsclub som Froloff grundade svarade för idéerna om statyn och administrerade statyprojektet. Froloff var en affärsman som bosatte sig i Karleby efter kriget. Han var även aktiv inom teatern samt lärare och tolk i ryska. Tillsammans med sin hustru, koloratursopran Vera Froloff, producerade de opera- och operettföreställningar i Karleby.

Skulptör Kaija Kontulainen (f. 1966, Kelviå) har ofta människor och djur som motiv. Som material använder hon bl.a. trä, lera, gips, brons och ståltråd. Hon har studerat vid Nordiska konstskolan och Bildkonstakademins skulpturavdelning. Därtill har hon arbetat under ledning av skulptör Kain Tapper. I Kontulainens offentliga verk ingår bl.a. bronsskulpturen Arabias hästar i Helsingfors.

Karl G. Nylund: Svallvågen
1973
Granit
Västra parken

Fontänen har tillägnats omtyckta stadsläkare Einar Cederberg (1894–1965). Cederbergs barndomshem låg invid Västra parken. På skulpturen finns en inskription: ”En människas storhet tar sig uttryck i sättet att bemöta sina närmaste”.

Torsten Karl Gustav Nylund (f. 1925 Gamlakarleby, d. 1977) arbetade förutom med konst också som lärare och som direktör för ett stenhuggeri. Nylunds konst är självständig, levande och expressiv. Produktionen omfattar utöver offentliga skulpturer även bl.a. medaljer, gravvårdar och porträtt.

Karl G. Nylund: Hylkeet

1970
graniitti,
suihkulähde
Katariinantori

Taideteos on 350-vuotislahja Kokkolan kaupungille, lahjoittajana Outokumpu Oy ja Kemira Oy. Teoksen aiheeksi valikoituivat rannikon ihmisten elämään vuosisatoja kuuluneet hylkeet. Teoksessa on harmaahyljeperhe: emo, uroshylje ja poikanen.

Torsten Karl Gustav Nylund (s. 1925 Kokkola, k. 1977) työskenteli taiteen tekemisen ohella opettajana ja kiviveistämön johtajana. Nylundin taide on itsenäistä, elävää ja ekspressiivistä. Tuotanto käsittää
julkisten veistosten lisäksi mm. mitaleja, hautamuistomerkkejä ja muotokuvia.

Matti Visanti: Minnesmärke över slaget vid Halkokari
1934
Natursten
Halkokari strand

Ett minnesmärke över engelsmännens anfall under Krimkriget. Engelsmännen anföll Gamlakarleby 7.6.1854 och krävde att alla fartyg i hamnen och statens egendom skulle överlåtas till dem. Stadsinvånarna försvarade sin stad med hjälp av rysk militär och anfallet avvärjdes. Den engelska landstigningsbåt som togs som krigsbyte förvaras i Engelska parken.

Matti Visanti, tid. Björklund (f. 1885 Uleåborg, d. 1957 Helsingfors) var arkitekt och bildkonstnär. Han har ritat ett ansenligt antal byggnader, särskilt i Södra Österbotten. Hans byggnader representerar i huvudsak 1920-talets nyklassicism. Visanti har också ritat många minnesmärken och illustrerat bl.a. Kalevala. Matti Visanti var son till August Björklund, Gamlakarlebybördig kaplan vid Uleåborgs landsförsamling.

Pekka Jylhä: Lotta
2008
Brons
Katarinetorget / Vartiolinnas gård

Det är föreningen Kokkolanseudun Lottaperinneyhdistys ry som står bakom Lottastatyn. Statyn föreställer en ståtlig kvinna från Österbotten iförd lottadräkt och med en ros i handen. Den står på tidigare skyddskårshusets gårdsplan och påminner om kvinnornas insats i vårt lands försvar.

Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

Pekka Jylhä: Läsande pojke
2006
Målat rostfritt stål
Karlebygatan

Verket som står på ett flyttblock består av en läsande pojke som sitter under ett äppelträd. Verket har målats i klara färger. På flyttblockets ena sida står skrivet med bokstäver av metall ”nuori sielu avoimena / ung själ öppet sinne”. Det berättas att Snellman då han som pojke bodde i Gamlakarleby ofta rodde en liten båt till den stora stenen för att läsa. Flyttblocket är en av de fyra s.k. Kokkostenarna. I slutet på 1800-talet har man också satt upp en järnstång med en stjärna och texten ”Menneiden aikojen muistoksi” (till minne av gångna tider) på stenens topp. Snellman (f. 1806, d. 1881) var en filosof, författare, tidningsman och statsman som väsentligen påverkade bland annat på finska språkets ställning.

Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

Pekka Jylhä: Skyddskårist
2020
Brons
Katarinetorget / Vartiolinnas gård

Skyddskåristen har donerats till Karleby stad av föreningen Vapaussotien Keski-Pohjanmaan perinneyhdistys. Skyddskåristen och Lottastatyn står mittemot varandra. På Vartiolinnas gård finns dessutom en traditionsmur, kanoner och JR 29-minnesmärket. Skyddskåristerna använde i tiderna parkområdet som övningsfält.

Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

Pekka Jylhä: Vägen
1994
Genomfärgad betong
Västra parkens skola

I konstanskaffningen till skolan Länsipuiston koulu beaktade man redan under planeringen bl.a. färgvärlden i miljön. Jylhä förverkligade det mångdelade verket i samarbete med landskapsarkitekt Simo Freese.

Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

Petras Deltuva: Baltija
1980
Vit marmor
Stadssundets strand mittemot stadshuset

Statyn har donerats till Karleby stad av Karlebys litauiska vänort Marijampole. Längs statyns nedre kant löper text i guld: orden Östersjön, Fredens hav på många olika språk. Tidigare har vatten runnit ner i Stadssundet längs en ränna av sten från statyns nedre kant.

Petras Deltuva (f. 1932, Litauen) är en skulptör, konstnär, författare och diktare.

Risto Saalasti: Fåglar
1979
Brons, fontän
På Centralsjukhusets gårdsplan

Centralsjukhusets kommunalförbund ordnade en tävling för inbjudna deltagare centralsjukhusets 10-årsjubileum till ära. Även bl.a. Jorma Korpela, Tea Helenelund och Antti Maasalo hade inbjudits till tävlingen.

Risto Saalasti (f. 1937 Nivala) är en skulptör som också arbetat som jordbrukare på sin släktgård i Nivala. Saalasti är president Kyösti Kallios dotterson. Han har exempelvis också gjort talman Kauno Kleemolas staty i Kelviå och statyn Rumpalipoika (trumslagarpojke) i Lochteå.

Risto Saalasti: Livets segel
1975
Brons
På Karleby sockenkyrkas gård, Kyrkbacken

Verket är ett minnesmärke i anknytning till Karleby sockens 600-årsjubileum.

Risto Saalasti (f. 1937 Nivala) är en skulptör som också arbetat som jordbrukare på sin släktgård i Nivala. Saalasti är president Kyösti Kallios dotterson. Han har exempelvis också gjort talman Kauno Kleemolas staty i Kelviå och statyn Rumpalipoika (trumslagarpojke) i Lochteå.

Ukri Merikanto: Förtroende (Luottamus)
1983
Granit
Salutorget 5

Museets konstanskaffning. Verket har deltagit i Paasikivi minnesstatys skulpturtävling. Skulpturen flyttades i början av 2020-talet från K.H.Renlunds museums (Rooska gårdens) gårdsplan till stadshuset omgivning.

Materialet i modernistiska skulptören Ukri Merikantos (f. 1950 i Helsingfors, d. 2010) skulpturer är ofta sten och stål. Verken behandlar ofta bland annat förhållandet mellan viktlöshet och vikt, och deras namn anknyter till musik, vatten och segling.

Ukri Merikanto: På land och till havs
1992
Granit
Vid Puurokari, i Stadssundet och på sundstranden.

Gemensam konstanskaffning till simhallen och ishallen. Anskaffningen ordnades som en inbjuden tävling. Den abstrakta skulpturen består av fyra separata former av vilka två står i vattnet och två på stranden.

Materialet i modernistiska skulptören Ukri Merikantos (f. 1950 i Helsingfors, d. 2010) skulpturer är ofta sten och stål. Verken behandlar ofta bland annat förhållandet mellan viktlöshet och vikt, och deras namn anknyter till musik, vatten och segling.

Ulla Haglund: Gustav II Adolf
2020
Trä, linolja och tjära
I Engelska parken, bakom båthuset

Skulpturen som föreställer Gamlakarlebys grundläggare, Sveriges konung Gustav II Adolf, är en gåva av föreningen Pohjola-Norden i Karlebynejden med anledning av Karleby stads 400-årsjubileum. Skulpturen är av granvirke.

Ulla Haglund är en skulptör från Nedervetil som år 2015 blev intresserad av motorsågsskulptering. Haglund har varit bland pristagarna i finska mästerskapen i motorsågsskulptering och även tävlat utomlands. Hennes motiv är ofta djurfigurer såsom björnar, fåglar och katter. Till utbildningen är Haglund möbelsnickare.

Veikko Leppänen: Skulptur till minne av de som blev kvar i Karelen
1958
Brons
Intill Katarine gravgård, Torggatan

På sockeln till skulpturen med mor-barnmotivet finns texten ”Karjalaisten vainajien muistoksi” (till minne av framlidna karelare). Efter andra världskriget började man resa minnesmärken över de som blivit kvar i Karelen och dylika minnesmärken finns nästan i alla Finlands kommuner, ofta vid gravgårdar.

Skulptör Veikko Leppänen (f. 1918 Käkisalmi, d. 1969) från Lahtis har gjort många offentliga verk och minnesmärken, bl.a. Paasikivis staty och marskalkens ryttarstaty i Lahtis. Leppänens verk är ofta realistiska.

Walter Runeberg: Anders Chydenius
1903
Brons
Chydeniusparken, mellan Storgatan och Strandgatan

Anders Chydenius (f. 1729 Sotkamo, d. 1803 Gamlakarleby) var en förespråkare för näringsfrihet och en av de viktigaste politikerna i 1700-talets Sverige-Finland. Enligt honom var demokrati, jämställdhet och respekt för de mänskliga rättigheterna den enda vägen till framgång och lycka i ett samhälle. Det ekonomiska livet är
till för den ”lilla människan” – och inte tvärtom. Statyn restes i parken som planerats av apotekare Schaumann, hundra år efter Chydenius död.

Walter Runebergs (f. 1838 Borgå, d. 1920) föräldrar var J. L. Runeberg och Fredrika, född Tengström. Walter Runeberg studerade bildhuggeri såväl i Finland som utomlands och bodde länge i Rom och Paris. Runeberg representerade en klassicistisk stil. Han har beskrivits som en idealist, rent av romantiker. Runeberg målade många porträtt av finländska stormän och samtida framstående nordiska personer.

Tapio Junno: Solbäraren
1988
Brons
Karlebygatan 27, framför ämbetsverket

Solbäraren ingår i Statens konstverkskommissions samlingar och ägs av finska staten. Människogestalten i verket är 2,2 meter hög. Junnos motiv är ofta människogestalter utan ansikte och i hans verk återkommer ofta teman som förbländning, utanförskap och delaktighet. De förmedlar ofta en känsla av drömlika syner. Kontrasten mellan slät polerad metallyta och sträv patinerad brons är typisk för Junnos verk.

Tapio Junno (f. 1940, Piippola, d. 2006, Helsingfors) studerade i Finlands Konstakademi och har gjort många offentliga skulpturer samt bl.a. altarskulpturer. Junno har tilldelats bl.a. statspriset i bildkonst och Pro Finlandia-medaljen. År 1987 valdes han till årets konstnär.