Fortsätt till innehållet

Utomhusskulpturerna i Karleby kan delas in i tre kategorier enligt skulpturernas roll i stadsbilden samt motivet till anskaffningen och verkens funktion. Den första gruppen bildas av minnesskulpturer över personer, den andra av skulpturer för att minnas händelser eller bragder och den tredje av skulpturer som skaffats för att estetisera miljön.

Genom statyer och minnesmärken som rests med inspiration av personer eller händelser vill vi minnas något särskilt. De berättar om tidigare generationers värden och händelser. Med de verk som avbildar personer har traditionellt eftersträvats realistisk likhet, igenkännande och representativitet. I modern konst kan man i stället för likhet ha försökt framhäva exempelvis personens andliga väsen, upplevd betydelse eller alster genom abstrakt konst. Skulpturerna kan också vara något mellan föreställande och abstrakt konst. I Karleby är verk som rests för en person exempelvis Svallvågen, Anders Chydenius, Viljami Kalliokoski, Evald Vainio, Ernst V. Knape, Wladimir Froloff och Snellman.

Värnandet av händelser och bragder, som upplevts vara viktiga för orten, upprätthåller det gemensamma minnet. Skulpturerna konkretiserar det hända till en bestående del av stadsbilden, påminner om händelserna och för dem vidare till kommande generationer. Ofta hämtar man exempelvis årsdagshälsningar, blommor eller kransar till verk av denna typ. Dessa verk kan med sitt budskap påminna om upplevd sammanhållning eller gemensam offring och stöda samhörigheten genom att konkretisera det man lyckats med. Verk som berättar om händelser eller bragder är exempelvis Frihetsstatyn, statyn Kokko, skulpturen till minne av de som blev kvar i Karelen, minnesmärket över slaget vid Halkokari, Elämän pursi, Lotta och Skyddskåristen.

En del av skulpturerna har en rent estetisk uppgift. De bidrar till att skapa en intressant stadsmiljö med vilken offentliga lokalers kvalitet och värde höjs och stadens dragningskraft utökas. De har även som mål att öka invånarnas trivsel, väcka intresse samt att förankra till livsmiljön. Verk av den här typen har skaffats bl.a. till skolors och daghems gårdsplaner samt till parker och gaturum. Ofta handlar de om upphandling enligt den s.k. procentprincipen: en procent av medlen för ett byggnadsprojekt används till konst. En del av verken har åter donerats till staden. Skulpturer med uppgift att estetisera miljön är exempelvis På land och till havs, Sälar, Bollspel, Läpi harmaan, Baltija, Linnut, Kevät, Tie och Vardagsrummet i hemstaden.

  • Visa på karta

    Aimo Tukiainen: Pallopeli

    Aimo Tukiainen: Bollspel
    1966
    Betong
    Gårdsplanen vid Storkisbackens skola

    Stadens konstanskaffning. Statyn var borta några år från skolgården och returnerades konserverad till Torkinmäen koulus nya gårdsplan 2017.

    Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

  • Visa på karta

    Aimo Tukiainen: Kauppaneuvos Evald VainioAimo Tukiainen: Kauppaneuvos Evald Vainio. Rintakuva

    Aimo Tukiainen: Kommerserådet Evald Vainio
    1975
    Brons
    Framför centralsjukhuset

    Kommerserådet Evald Vainio (f. 1898 Gamlakarleby, d. 1965 Helsingfors) grundade Kokkolan Kappatehdas. Master var ett av fabrikens varumärken. Vainio deltog i många omfattande fastighetsprojekt samt i kommunalpolitiken och innehade kommunala förtroendeuppdrag, exempelvis som ordförande för byggnadskommittén för MÖCS. Statyn har flyttats från Västra parken till centralsjukhusets område.

    Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

  • Visa på karta

    Aimo Tukiainen: Viljami Kalliokoski

    Aimo Tukiainen: Viljami Kalliokoski
    1987
    Brons
    Vid Stadssundet, Brogränd

    Lantbruksrådet Viljami Kalliokoski (f. 1894 Halso, d. 1978) var bl.a. riksdagsledamot, ordförande i Agrarförbundet samt lantbruksminister i Rytis regering. Han deltog också i grundandet av tidningen Keskipohjanmaa och arbetade senare som tidningens huvudredaktör. Statyn finns vid tidigare Nikkiläs busshållplats. De som kom från landsorten steg ofta av vid den här busshållplatsen, även Viljami Kalliokoski. Statyn har finansierats med insamlingsmedel.

    Aimo Tukiainen (f. 1917 Orivesi, d. 1996 Helsingfors) hör till de viktigaste representanterna för modern bildhuggarkonst i vårt land. Tukiainens produktion består av ett stort antal porträtt, monumentalverk, miniatyrskulpturer och medaljer. Den bäst kända är Marskalk Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors 1960. Tukiainen, som inledde sin karriär i realismens tecken, övergick senare till friare kompositioner och materialanvändning. Han har även starkt påverkat konstpolitikens och bildkonstens organisationsliv.

  • Visa på karta

    Eero Hiironen: Läpi harmaan

    Eero Hiironen: Genom det gråa
    1978
    Slipat stål
    Hakalax skola, Matrosgatan 2

    Konstanskaffning som avtäcktes 1978 i samband med invigningen av den nya skolbyggnaden vid Matrosgatan. Skulpturens material, färg och formspråk är typiska för Hiironen.

    Professor, skulptör och konstnär Eero Hiironen (f. 1938 Vittis, d. 2018, Alavus) grundade konstmuseet Pirkanpohjan taidekeskus i Etseri. Materialet i Hiironens skulpturer är ofta mässing, stål och brons. Därtill brukar han i sina verk ofta lägga till speglar, plexiglas och glas i skikt för att skapa olika urbana och rumsliga intryck. Vattnet och naturen står ofta för motiven i hans verk, men snarare som idé än som landskapligt element.

  • Visa på karta

    Emil Cedercreutz: Ernst V. Knape. Muotokuva

    Emil Cedercreutz: Ernst V. Knape
    1939
    Brons tensockel
    Engelska parken

    Ernst V. Knape (f. 1873 Gamlakarleby, d. 1929), författare, diktare, docent i oftalmologi, medicine och kirurgie doktor. Statyns placering i Engelska parken, i Hållhagens omedelbara närhet, står i linje med att Knape som naturvän förespråkade bevarandet av Hållhagen som naturpark med början från Puurokari. Knapes dikter lever vidare i den finlandssvenska sångtraditionen.

    Emil Cedercreutz (f. 1879 Köyliö, d. 1949 Helsingfors), “Satakundas europé”, hade ofta hästar som motiv i sina verk. Han gjorde också porträtt, gravvårdar och små skulpturer. Cedercreutz var även silhuettklippare och författare. Cedercreutz-museet finns i Harjavalta.

  • Visa på karta

    Essi Renvall: Kokko. Kotka seisoo kiven päällä jossa alla kuvattu pääelinkeinot

    Essi Renvall: Kokko
    1951
    Granit

    I korsningen av Karlebygatan och Långbrogatan
    På sockeln till statyn, som donerades av bergsrådet Heikki Huhtamäki (f. 1900, d. 1970), beskrivs stadens huvudnäringar. Huhtamäki grundade en karamellfabrik i Gamlakarleby år 1920. Till produkterna hörde bl.a. olika pastiller, senare även choklad och lakrits. 1932 slogs fabriken samman med Hellas i Åbo, dit produktionen flyttades.

    Essi Renvall (f. 1911 Uleåborg, d. 1979) studerade i Finska Konstföreningens Ritskola. Renvall var en kvinnlig pionjär inom bildkonst och en av vårt lands mest betydande kvinnliga skulptörer. Hon blev känd särskilt för sina barn- och författarporträtt.

  • Visa på karta

    Flemming Kastanjegaard: Freja

    Flemming Kastanjegaard: Freja
    2002
    Trä
    Anders Chydenius gata, Stadssundets strand

    Under Nordiska dagarna 2002 grundades Nordens park i staden. Här restes fem konstverk under ett konstprojekt som koordinerades av museet. Jaakko Pernu fungerade som projektets konstnärliga ledare. Av konstverken står fortfarande Freja kvar. Freja (eller Freija) är enligt den skandinaviska mytologin skönhetens, kärlekens och fruktbarhetens gudinna.

  • Visa på karta

    Jaakko Pernu: Lokinmuna

    Jaakko Pernu: Måsägget
    2011
    Vide
    Karleby bostadsmässområde, på stranden invid Havsvägen

    Måsägget är ett fem meter högt miljökonstverk som är naturligt placerat vid havsstranden. När måsägget tillverkades beräknades det gå åt ca tusen videkäppar och ett tretusental skruvar. Efter att videkäpparna sågats har de skalats, behandlats med rötskydd och ytan försetts med en grå nyans. Konstverk av vide är tillfälliga till sin karaktär. Hur länge de håller beror exempelvis på grunden.

    Jaakko Pernu (f. 1958, Kelviå) är en skulptör och miljökonstnär vars verk ofta består av nedbrytbara material och de är stora till storleken. Pernus konst berättar om interaktionen mellan människan och naturen. Han har gjort konstverk till Finland men även till exempelvis Mellaneuropa, Kanada och Mexiko.

  • Visa på karta

    Johan Munsterhjelm: Vapaudenpatsas. Patsaassa mies jolla vartalon sivuilla miekka ja kilpi käsissä

    Johan Munsterhjelm: Frihetsstatyn
    1920
    Brons
    Mannerheimplatsen / Rådhustorget

    Staden reste statyn till minne över de stupade stadsinvånarna i inbördeskriget. Den tre meter höga statyn föreställer en soldat från antiken i naturlig storlek. Soldaten står på en pelare ornamenterad med lövrankor. På pelarens fot finns namnen på de som är begravda i hjältegraven ingraverade samt stadens minnesord. Statyn avtäcktes i samband med stadens 300-årsjubileum.

    Johan (John) Munsterhjelm (f. 1879 Tulois, d. 1925) studerade vid tekniska högskolan. Konst studerade han i Berlin och Danmark. I hans produktion ingår bl.a. hjältestatyer, statyer över kända personer (t.ex. Sibelius och Larin-Kyösti), gravvårdar samt medaljer. Munsterhjelm var den första som använde konstgjord granit i Finland.

  • Visa på karta

    Jorma Korpela: Kevät

    Jorma Korpela: Våren
    1987
    Syrabeständigt stål
    Yrkesinstitutet, Närvilägatan 10

    Verkets vingkonstruktioner anknyter till Ikaros-temat som Korpela ofta behandlade. Till formen är verket lätt men till vikten massiv. Verket väger 1700 kilo, sockeln under marken 3500 kilo och stommen 1000 kilo.

    Bildkonstnär Jorma Korpela (f. 1949, Gamlakarleby, d. 2015 Karleby) studerade vid Limingo konstskola. Merparten av Korpelas produktion består av målningar. Under sin karriär har han experimenterat med olika stilarter. Han var intresserad av exempelvis landskap, hemstaden Karleby, modellflygplan och myten om Ikaros. Han arbetade också som konservator samt som lärare i konst och materiallära

  • Visa på karta

    Kaija Kontulainen: Olohuone kotikaupungissa -teossarja. Nainen istuu tuolillaKaija Kontulainen: Olohuone kotikaupungissa -teossarja. Ihmishahmon torso.Kaija Kontulainen: Olohuone kotikaupungissa -teossarja. Nainen leveälierisessä hatussa seisooKaija Kontulainen: Olohuone kotikaupungissa -teossarja. Ihmishahmo toinen jalka maassa, kumartuneenaKaija Kontulainen: Olohuone kotikaupungissa -teossarja. Nainen polvistuneena

    Kaija Kontulainen: Vardagsrummet i hemstaden
    2019–2020
    Ståltråd, ljus
    Fabriksgatan (promenadgatan)

    Vardagsrummet i hemstaden är en sexdelad serie ljuskonstverk på promenadgatan. Skulpturerna har skapats av ståltråd och föreställer människor i stadsmiljö. Under mörka tider lyses skulpturerna upp. Dagtid framhävs deras teckningskaraktär, medan deras karaktär i mörkret är en helt annan.

    Skulptör Kaija Kontulainen (f. 1966, Kelviå) har ofta människor och djur som motiv. Som material använder hon bl.a. trä, lera, gips, brons och ståltråd. Hon har studerat vid Nordiska konstskolan och Bildkonstakademins skulpturavdelning. Därtill har hon arbetat under ledning av skulptör Kain Tapper. I Kontulainens offentliga verk ingår bl.a. bronsskulpturen Arabias hästar i Helsingfors.

  • Visa på karta

    Kaija Kontulainen: Wladimir Froloff. Froloff istuu kivipenkin päällä ja lukee sanomalehteäKaija Kontulainen: Wladimir Froloff. Froloff istuu kivipenkin päällä ja lukee sanomalehteä

    Kaija Kontulainen: Wladimir Froloff
    2017
    Brons
    Bredvid biblioteket, på Storgatans sida

    Verket föreställer Wladimir “Vova” Froloffs (f. 1914, S:t Petersburg, d. 1997) gestalt sittande på en bänk försjunken i en tidning. På bänken ligger ytterligare en tidning. Skulpturens kostnader har täckts med företagsannonser som samlats i tidningarna. Lionsclub som Froloff grundade svarade för idéerna om statyn och administrerade statyprojektet. Froloff var en affärsman som bosatte sig i Karleby efter kriget. Han var även aktiv inom teatern samt lärare och tolk i ryska. Tillsammans med sin hustru, koloratursopran Vera Froloff, producerade de opera- och operettföreställningar i Karleby.

    Skulptör Kaija Kontulainen (f. 1966, Kelviå) har ofta människor och djur som motiv. Som material använder hon bl.a. trä, lera, gips, brons och ståltråd. Hon har studerat vid Nordiska konstskolan och Bildkonstakademins skulpturavdelning. Därtill har hon arbetat under ledning av skulptör Kain Tapper. I Kontulainens offentliga verk ingår bl.a. bronsskulpturen Arabias hästar i Helsingfors.

  • Karl G. Nylund Tyrsky on suurikokoinen graniittiveistos joka toimii suihkulähteenä

    Karl G. Nylund: Svallvågen
    1973
    Granit
    Västra parken

    Fontänen har tillägnats omtyckta stadsläkare Einar Cederberg (1894–1965). Cederbergs barndomshem låg invid Västra parken. På skulpturen finns en inskription: “En människas storhet tar sig uttryck i sättet att bemöta sina närmaste”.

    Torsten Karl Gustav Nylund (f. 1925 Gamlakarleby, d. 1977) arbetade förutom med konst också som lärare och som direktör för ett stenhuggeri. Nylunds konst är självständig, levande och expressiv. Produktionen omfattar utöver offentliga skulpturer även bl.a. medaljer, gravvårdar och porträtt.

  • Visa på karta
    Karl G. Nylund Hylkeet graniitti veistokset. Hyljeveistokset ovat suihkulähteessä kaupunginteatterin edess. Hylkeitä on kolme kappaletta joista kaksi on vierekkäin hiukan ylempänä ja yksi alempana Karl G. Nylund: Hylkeet 1970 graniitti, suihkulähde Katariinantori Taideteos on 350-vuotislahja Kokkolan kaupungille, lahjoittajana Outokumpu Oy ja Kemira Oy. Teoksen aiheeksi valikoituivat rannikon ihmisten elämään vuosisatoja kuuluneet hylkeet. Teoksessa on harmaahyljeperhe: emo, uroshylje ja poikanen. Torsten Karl Gustav Nylund (s. 1925 Kokkola, k. 1977) työskenteli taiteen tekemisen ohella opettajana ja kiviveistämön johtajana. Nylundin taide on itsenäistä, elävää ja ekspressiivistä. Tuotanto käsittää julkisten veistosten lisäksi mm. mitaleja, hautamuistomerkkejä ja muotokuvia.
  • Visa på karta

    Matti Visanti: Halkokarin taistelun muistomerkki

    Matti Visanti: Minnesmärke över slaget vid Halkokari
    1934
    Natursten
    Halkokari strand

    Ett minnesmärke över engelsmännens anfall under Krimkriget. Engelsmännen anföll Gamlakarleby 7.6.1854 och krävde att alla fartyg i hamnen och statens egendom skulle överlåtas till dem. Stadsinvånarna försvarade sin stad med hjälp av rysk militär och anfallet avvärjdes. Den engelska landstigningsbåt som togs som krigsbyte förvaras i Engelska parken.

    Matti Visanti, tid. Björklund (f. 1885 Uleåborg, d. 1957 Helsingfors) var arkitekt och bildkonstnär. Han har ritat ett ansenligt antal byggnader, särskilt i Södra Österbotten. Hans byggnader representerar i huvudsak 1920-talets nyklassicism. Visanti har också ritat många minnesmärken och illustrerat bl.a. Kalevala. Matti Visanti var son till August Björklund, Gamlakarlebybördig kaplan vid Uleåborgs landsförsamling.

  • Visa på karta

    Pekka Jylhä: Lotta. Seisovalla lotalla kädessään ruusu

    Pekka Jylhä: Lotta
    2008
    Brons
    Katarinetorget / Vartiolinnas gård

    Det är föreningen Kokkolanseudun Lottaperinneyhdistys ry som står bakom Lottastatyn. Statyn föreställer en ståtlig kvinna från Österbotten iförd lottadräkt och med en ros i handen. Den står på tidigare skyddskårshusets gårdsplan och påminner om kvinnornas insats i vårt lands försvar.

    Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

  • Visa på karta

    Pekka Jylhä: Lukeva poika. JV Snellman istuu kivellä lukemassa

    Pekka Jylhä: Läsande pojke
    2006
    Målat rostfritt stål
    Karlebygatan

    Verket som står på ett flyttblock består av en läsande pojke som sitter under ett äppelträd. Verket har målats i klara färger. På flyttblockets ena sida står skrivet med bokstäver av metall ”nuori sielu avoimena / ung själ öppet sinne”. Det berättas att Snellman då han som pojke bodde i Gamlakarleby ofta rodde en liten båt till den stora stenen för att läsa. Flyttblocket är en av de fyra s.k. Kokkostenarna. I slutet på 1800-talet har man också satt upp en järnstång med en stjärna och texten ”Menneiden aikojen muistoksi” (till minne av gångna tider) på stenens topp. Snellman (f. 1806, d. 1881) var en filosof, författare, tidningsman och statsman som väsentligen påverkade bland annat på finska språkets ställning.

    Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

  • Visa på karta

    Pekka Jylhä: Suojeluskuntalainen. Suojeluskuntalainen joka seisoo ja pitää asetta toisessa kädessään

    Pekka Jylhä: Skyddskårist
    2020
    Brons
    Katarinetorget / Vartiolinnas gård

    Skyddskåristen har donerats till Karleby stad av föreningen Vapaussotien Keski-Pohjanmaan perinneyhdistys. Skyddskåristen och Lottastatyn står mittemot varandra. På Vartiolinnas gård finns dessutom en traditionsmur, kanoner och JR 29-minnesmärket. Skyddskåristerna använde i tiderna parkområdet som övningsfält.

    Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

  • Visa på karta

    Pekka Jylhä: Tie. Isokokoinen betoniteosPekka Jylhä: Tie. Isokokoinen betoniteosPekka Jylhä: Tie. Isokokoinen betoniteos

    Pekka Jylhä: Vägen
    1994
    Genomfärgad betong
    Västra parkens skola

    I konstanskaffningen till skolan Länsipuiston koulu beaktade man redan under planeringen bl.a. färgvärlden i miljön. Jylhä förverkligade det mångdelade verket i samarbete med landskapsarkitekt Simo Freese.

    Skulptör, konstnärsprofessor Pekka Jylhä (f. 1955, Toholampi) är en mångsidig konstnär som har gjort många offentliga verk. I sina installationer använder han ofta bl.a. uppstoppade djur och speglar. Bland Jylhäs kändaste verk finns president Urho Kekkonens minnesmärke Källan (2000).

  • Visa på karta

    Petras Deltuva: Baltia. Valkoinen patsas Baltia neidosta

    Petras Deltuva: Baltija
    1980
    Vit marmor
    Stadssundets strand mittemot stadshuset

    Statyn har donerats till Karleby stad av Karlebys litauiska vänort Marijampole. Längs statyns nedre kant löper text i guld: orden Östersjön, Fredens hav på många olika språk. Tidigare har vatten runnit ner i Stadssundet längs en ränna av sten från statyns nedre kant.

    Petras Deltuva (f. 1932, Litauen) är en skulptör, konstnär, författare och diktare.

  • Visa på karta

    Risto Saalasti: Linnut

    Risto Saalasti: Fåglar
    1979
    Brons, fontän
    På Centralsjukhusets gårdsplan

    Centralsjukhusets kommunalförbund ordnade en tävling för inbjudna deltagare centralsjukhusets 10-årsjubileum till ära. Även bl.a. Jorma Korpela, Tea Helenelund och Antti Maasalo hade inbjudits till tävlingen.

    Risto Saalasti (f. 1937 Nivala) är en skulptör som också arbetat som jordbrukare på sin släktgård i Nivala. Saalasti är president Kyösti Kallios dotterson. Han har exempelvis också gjort talman Kauno Kleemolas staty i Kelviå och statyn Rumpalipoika (trumslagarpojke) i Lochteå.

  • Visa på karta

    Risto Saalasti: Elämän pursi

    Risto Saalasti: Livets segel
    1975
    Brons
    På Karleby sockenkyrkas gård, Kyrkbacken

    Verket är ett minnesmärke i anknytning till Karleby sockens 600-årsjubileum.

    Risto Saalasti (f. 1937 Nivala) är en skulptör som också arbetat som jordbrukare på sin släktgård i Nivala. Saalasti är president Kyösti Kallios dotterson. Han har exempelvis också gjort talman Kauno Kleemolas staty i Kelviå och statyn Rumpalipoika (trumslagarpojke) i Lochteå.

     

     

     

  • Visa på karta

    Kuvassa Ukri Merikannon graniitti veistos

    Ukri Merikanto: Förtroende (Luottamus)
    1983
    Granit
    Långbrogatan 39

    Museets konstanskaffning. Verket har deltagit i Paasikivi minnesstatys skulpturtävling. Finns på K.H.Renlunds museums (Rooska gårdens) gårdsplan, kommer att flyttas närmare torget i anknytning till stadshuset.

    Materialet i modernistiska skulptören Ukri Merikantos (f. 1950 i Helsingfors, d. 2010) skulpturer är ofta sten och stål. Verken behandlar ofta bland annat förhållandet mellan viktlöshet och vikt, och deras namn anknyter till musik, vatten och segling.

  • Visa på karta

    Ukri Merikanto: Maalla ja merellä. Abstrakti veistos koostuu neljästä erillisestä muodosta, joista kaksi on vedessä ja kaksi rannalla.

    Ukri Merikanto: På land och till havs
    1992
    Granit
    Vid Puurokari, i Stadssundet och på sundstranden.

    Gemensam konstanskaffning till simhallen och ishallen. Anskaffningen ordnades som en inbjuden tävling. Den abstrakta skulpturen består av fyra separata former av vilka två står i vattnet och två på stranden.

    Materialet i modernistiska skulptören Ukri Merikantos (f. 1950 i Helsingfors, d. 2010) skulpturer är ofta sten och stål. Verken behandlar ofta bland annat förhållandet mellan viktlöshet och vikt, och deras namn anknyter till musik, vatten och segling.

  • Visa på karta

    Ulla Haglund: Kustaa II Adolf. Patsas on kuusipuuta.

    Ulla Haglund: Gustav II Adolf
    2020
    Trä, linolja och tjära
    I Engelska parken, bakom båthuset

    Skulpturen som föreställer Gamlakarlebys grundläggare, Sveriges konung Gustav II Adolf, är en gåva av föreningen Pohjola-Norden i Karlebynejden med anledning av Karleby stads 400-årsjubileum. Skulpturen är av granvirke.

    Ulla Haglund är en skulptör från Nedervetil som år 2015 blev intresserad av motorsågsskulptering. Haglund har varit bland pristagarna i finska mästerskapen i motorsågsskulptering och även tävlat utomlands. Hennes motiv är ofta djurfigurer såsom björnar, fåglar och katter. Till utbildningen är Haglund möbelsnickare.

  • Visa på karta

    Veikko Leppänen pronssi patsasKarjalaan jääneiden vainajien muistopatsas. Patsaassa äiti seisoo lapsensa vieressä ja he katsovat sivuille

    Veikko Leppänen: Skulptur till minne av de som blev kvar i Karelen
    1958
    Brons
    Intill Katarine gravgård, Torggatan

    På sockeln till skulpturen med mor-barnmotivet finns texten “Karjalaisten vainajien muistoksi” (till minne av framlidna karelare). Efter andra världskriget började man resa minnesmärken över de som blivit kvar i Karelen och dylika minnesmärken finns nästan i alla Finlands kommuner, ofta vid gravgårdar.

    Skulptör Veikko Leppänen (f. 1918 Käkisalmi, d. 1969) från Lahtis har gjort många offentliga verk och minnesmärken, bl.a. Paasikivis staty och marskalkens ryttarstaty i Lahtis. Leppänens verk är ofta realistiska.

     

  • Visa på karta

    Walter Runeberg: Anders Chydenius
    1903
    Brons
    Chydeniusparken, mellan Storgatan och Strandgatan

    Anders Chydenius (f. 1729 Sotkamo, d. 1803 Gamlakarleby) var en förespråkare för näringsfrihet och en av de viktigaste politikerna i 1700-talets Sverige-Finland. Enligt honom var demokrati, jämställdhet och respekt för de mänskliga rättigheterna den enda vägen till framgång och lycka i ett samhälle. Det ekonomiska livet är
    till för den ”lilla människan” – och inte tvärtom. Statyn restes i parken som planerats av apotekare Schaumann, hundra år efter Chydenius död.

    Walter Runebergs (f. 1838 Borgå, d. 1920) föräldrar var J. L. Runeberg och Fredrika, född Tengström. Walter Runeberg studerade bildhuggeri såväl i Finland som utomlands och bodde länge i Rom och Paris. Runeberg representerade en klassicistisk stil. Han har beskrivits som en idealist, rent av romantiker. Runeberg målade många porträtt av finländska stormän och samtida framstående nordiska personer.

     

  • Visa på karta

    Tapio Junno: Auringonkantaja. Mies hahmo jolla käsi pystyssä

    Tapio Junno: Solbäraren
    1988
    Brons
    Karlebygatan 27, framför ämbetsverket

    Solbäraren ingår i Statens konstverkskommissions samlingar och ägs av finska staten. Människogestalten i verket är 2,2 meter hög. Junnos motiv är ofta människogestalter utan ansikte och i hans verk återkommer ofta teman som förbländning, utanförskap och delaktighet. De förmedlar ofta en känsla av drömlika syner. Kontrasten mellan slät polerad metallyta och sträv patinerad brons är typisk för Junnos verk.

    Tapio Junno (f. 1940, Piippola, d. 2006, Helsingfors) studerade i Finlands Konstakademi och har gjort många offentliga skulpturer samt bl.a. altarskulpturer. Junno har tilldelats bl.a. statspriset i bildkonst och Pro Finlandia-medaljen. År 1987 valdes han till årets konstnär.