Fortsätt till innehållet

Hur man söker ändring i beslut

Hur man ska gå till väga för att överklaga ett beslut som fattats av kommunala myndigheter beror på hurdant beslut det är frågan om.

Är man missnöjd med ett beslut som fattats av kommunfullmäktige, ska man anföra kommunalbesvär, vilket betyder att man söker ändring i beslutet hos förvaltningsdomstolen. När det gäller beslut av andra kommunala myndigheter än fullmäktige, ska man alltid först framställa ett rättelseyrkande till myndigheten i fråga. När myndigheten sedan har meddelat sitt beslut med anledning av rättelseyrkandet, kan man söka ändring i detta beslut hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär.

Man bör komma ihåg att det som föreskrivs om överklagande i de olika speciallagar som reglerar enskilda kommunala verksamheter gäller framför kommunallagens bestämmelser om överklagande. Speciallagarna föreskriver ofta förvaltningsbesvär i stället för kommunalbesvär.

Om man anser att ett förfarande eller verksamhet hos kommunen är lagstridigt, felaktigt eller inkorrekt, kan man göra det genom förvaltningsklagan till länsstyrelsen. Förvaltningsklagan är ett klagomål men inte ett sätt att söka ändring.

  • Den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen, en nämnd, ett underlydande organ eller en tjänsteinnehavare kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande som gäller ett beslut av kommunstyrelsen eller en nämnd ska riktas till organet i fråga men när det gäller beslut som fattats av organ som lyder under dessa, av sektioner eller tjänsteinnehavare, riktas rättelseyrkandet till kommunstyrelsen eller den nämnd som organet eller tjänsteinnehavaren lyder under.

    Ett rättelseyrkande får framställas av en part eller kommunmedlem eller när det gäller en samkommuns beslut, av dess medlemskommuner. Med part avses en som beslutet gäller eller vars rätt, fördel eller skyldighet beslutet direkt påverkar.

    Man kan anföra ett rättelseyrkande på ändamålsenlighetsgrund eller laglighetsgrund, dvs. om man anser att beslutet är oändamålsenligt eller att

    1. beslutet har tillkommit i felaktig ordning,
    2. den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
    3. beslutet annars strider mot lag.

    Av rättelseyrkandet ska framgå vilket beslut man överklagar och på vilken grund man gör det. Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från den dag man fått del av beslutet.

    Närmare anvisningar om hur man söker ändring medföljer som bilaga till protokoll och beslut.

  • Ett beslut som meddelats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas genom kommunalbesvär. Detta kan göras bara av den som hade anfört rättelseyrkandet. Kommunalbesvär ska anföras skriftligt hos närmaste förvaltningsdomstol. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får också andra parter eller kommunmedlemmar överklaga det ändrade beslutet.

    Kommunalbesvär får anföras bara på laglighetsgrund, dvs. om man anser att

    1. beslutet har tillkommit i felaktig ordning,
    2. den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
    3. beslutet annars strider mot lag.

    Av besvärsskriften ska framgå vilket beslut man överklagar och med vilken motivering. Kommunalbesvär ska framställas inom 30 dagar från den dag man fått del av beslutet.

    Närmare anvisningar om hur man överklagar medföljer som bilaga till protokoll och beslut.

  • Beslut som fattats av kommunfullmäktige ska i regel överklagas genom kommunalbesvär som adresseras förvaltningsdomstolen. Om speciallagstiftningen innehåller några andra bestämmelser om överklagande, ska dessa tillämpas.

  • Många kommunala beslut, särskilt på nämnd- och tjänstemannanivå, fattas med stöd av olika speciallagar som reglerar enskilda verksamheter exempelvis inom skol-, social-, hälso- och miljöväsendet.

    Det som föreskrivs om överklagande i speciallagarna gäller framför kommunallagens bestämmelser. Speciallagarna föreskriver ofta förvaltningsbesvär i stället för kommunalbesvär.

    Förvaltningsbesvär kan anföras bara av en part, dvs. den som beslutet gäller eller vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet direkt påverkar.

    Förvaltningsbesvär får anföras på laglighetsgrund eller ändamålsenlighetsgrund, dvs. om man anser att beslutet är oändamålsenligt.

    Förvaltningsbesvär skall framställas inom 30 dagar från den dag man fått del av beslutet, om inget annat bestäms i lag.

    Närmare anvisningar om hur man överklagar medföljer som bilaga till protokoll och beslut. Speciallagarna kan också föreskriva besvärsförbud.

  • Förvaltningsklagan är inte ett ordinärt rättsmedel, dvs. ett sätt att söka ändring på. Genom förvaltningsklagan kan en part, som anser att ett förfarande eller verksamhet är lagstridigt, felaktigt eller inkorrekt, göra ett klagomål till en högre eller övervakande myndighet. Klagomålet kan gälla kvaliteten av service eller riktas mot administrativa beslut. Det kan exempelvis gälla uteblivna åtgärder, misskött verksamhet eller försummade uppgifter.

    Vem som helst kan göra ett klagomål. Det kan formuleras fritt eller på en blankett som finns att få på länsstyrelsen. Klagomålet behandlas hos länsstyrelsen på den avdelning till vars verksamhetsområde ärendet hör. Beslut i klagomålsärende är avgiftsfritt.

Ota yhteyttä