Vanliga frågor om Arctials aluminiumfabriksprojekt

Arctial planerar en produktionsanläggning för koldioxidsnålt primäraluminium på Kronportens industriområde på gränsen mellan Karleby och Kronoby. Bakom projektet står ett internationellt partnerskap bestående av ABB, Fortum, Mitsubishi Corporation, Rio Tinto, Siemens Financial Services, Finlands Industriinvestering (Tesi) och Vargas. Bolagen finansierar Arctials projektbolag samt projektets planerings- och utredningsarbete och bidrar med kompetens inom industri, teknik, energi och finansiering.

Planen omfattar produktion av aluminium genom elektrolys, ett gjuteri samt vidareförädling av aluminium i ett valsverk. Inom ramen för MKB-förfarandet har man också granskat ett alternativ där de anoder som behövs i produktionen tillverkas inom fabriksområdet.

Den planerade produktionskapaciteten är för närvarande cirka 610 000 ton aluminium per år. Projektområdet omfattar cirka 170 hektar, varav 119 hektar ligger i Karleby.

Nej. Arctial har slutfört projektets förstudiefas och fortsätter det detaljerade tekniska, kommersiella och ekonomiska planeringsarbetet. Miljökonsekvensbedömningen (MKB) har gått vidare till skedet för miljökonsekvensbeskrivning.

Något slutligt investeringsbeslut har ännu inte fattats. Arctial har meddelat att målet är att fatta ett slutligt investeringsbeslut år 2027.

Den planerade fabriken skulle placeras på Kronportens industriområde på gränsen mellan Karleby och Kronoby, cirka fem kilometer från Karleby centrum.

Arctial har identifierat området som en strategiskt lämplig plats för produktion av koldioxidsnålt aluminium. Områdets styrkor är den befintliga industrimiljön, elinfrastrukturen, Karleby hamn, de goda logistiska förbindelserna samt regionens industriella kompetens och tillgång på arbetskraft.

Enligt en uppskattning som Ramboll tagit fram på uppdrag av Arctial skulle projektets totala investering uppgå till cirka 4,7 miljarder euro. Det är dock fråga om en preliminär uppskattning som kan förändras i takt med att planeringen framskrider. Den slutliga investeringskostnaden påverkas bland annat av projektets slutgiltiga utformning, de tekniska lösningarna och investeringsbeslutet.

Enligt en bedömning av de ekonomiska effekterna som Ramboll gjort på uppdrag av Arctial beräknas fabriken under driftsfasen direkt sysselsätta cirka 1 200 årsverken. När även de indirekta sysselsättningseffekterna beaktas uppskattas den totala effekten till cirka 8 500 årsverken. Byggskedet beräknas dessutom skapa sammanlagt närmare 30 000 årsverken i Finland. (Bedömning av de ekonomiska effekterna)

Verksamheten vid fabriken skulle kräva mångsidig industriell kompetens. Arbetstillfällen skulle kunna uppstå inom bland annat produktion, underhåll, el- och automationsteknik, kvalitetskontroll, laboratorieverksamhet, logistik, säkerhet, IT och administration. Dessutom skulle fabriken skapa efterfrågan på tjänster från olika underleverantörer och serviceföretag.

En stor industriinvestering skulle få omfattande effekter även utanför fabriksområdet. Projektet skulle kunna skapa nya affärsmöjligheter för företag i regionen inom bland annat byggande, underhåll, transporter, logistik, maskin- och metallindustrin, planering, konsultverksamhet, säkerhet och andra företagstjänster.

Om projektet förverkligas skulle det vara en mycket betydande industriinvestering för Karlebyregionen och hela Finland. Enligt den bedömning av projektets ekonomiska effekter som Ramboll gjort skulle satsningen ha betydande effekter på sysselsättningen, omsättningen och skatteintäkterna. Enligt uppskattningen skulle projektet, efter att produktionen inletts, bidra med cirka 0,7 procent till Finlands bruttonationalprodukt. De samlade skatteeffekterna beräknas uppgå till över 600 miljoner euro per år. (Bedömning av de ekonomiska effekterna)

Om fabriken förverkligas skulle den öka behovet av arbetskraft i regionen och därmed också kunna påverka befolkningsutvecklingen. Hur stor effekten blir är i detta skede svårt att bedöma. Det beror bland annat på hur stor del av arbetskraftsbehovet som kan täckas med arbetskraft från Karleby och närområdet och hur många nya arbetstagare som eventuellt flyttar till regionen från andra delar av Finland eller från utlandet.

För staden innebär detta att man behöver förbereda sig på en eventuell ökad efterfrågan på arbetskraft, bostäder och service.

En eventuell stor industriinvestering skulle sannolikt öka efterfrågan på bostäder i regionen. Hur stort bostadsbehovet blir påverkas dock av flera faktorer, såsom projektets slutliga personalbehov, varifrån arbetskraften rekryteras och hur stor andel av de nya arbetstagarna som flyttar till Karlebyregionen.

Staden följer projektets utveckling och bedömer dess eventuella konsekvenser för boendet som en del av den löpande stadsplaneringen.

Om fabriken förverkligas och leder till att fler människor flyttar till regionen kan det på sikt öka behovet av småbarnspedagogik, skolplatser och andra kommunala tjänster.

Hur stor påverkan blir beror på omfattningen av inflyttningen, de inflyttades familjesituation och var de nya invånarna bosätter sig. Staden beaktar eventuella konsekvenser för servicenätet i takt med att mer detaljerad information om projektets genomförande och arbetskraftsbehov blir tillgänglig.

Ja, om fabriken förverkligas bedöms trafikmängden öka.

Trafikmängden påverkas bland annat av transporter av råvaror och färdiga produkter samt av personalens arbetsresor. I MKB-förfarandet har trafikens konsekvenser bedömts både för byggskedet och för produktionsfasen. (Miljökonsekvensbedömning)

Primärproduktionen av aluminium är mycket elintensiv. Fabriken skulle därför kräva betydande kapacitet i elnätet.

Inom ramen för MKB-förfarandet har två nya anslutningar till 400 kilovolts kraftledningar från Hirvisuo elstation planerats för projektet. Arctial har dessutom ingått ett intentionsavtal med Fingrid om projektets nätanslutning.

De slutliga lösningarna för elförsörjningen preciseras i takt med att planeringen framskrider. (Miljökonsekvensbedömning)

Nej, inte på så sätt att fabriken skulle ta el direkt från andra elanvändare. Aluminiumfabriken skulle däremot vara en mycket stor elanvändare och öka den totala efterfrågan på el i Finland.

Den el som behövs för projektet är avsedd att anskaffas på marknaden genom långsiktiga elinköps- och säkringsarrangemang. Arctials energipartner Fortum stöder projektet i frågor som gäller elanskaffning och långsiktiga säkringsstrategier. Arctial har dessutom ingått ett intentionsavtal med Fingrid om anslutning till stamnätet. Inom ramen för MKB-förfarandet har två nya anslutningar till 400 kilovolts kraftledningar från Hirvisuo elstation planerats för projektet.

Tillgången på el och nätkapaciteten utreds som en del av projektplaneringen och med hänsyn till elsystemet som helhet. (Miljökonsekvensbedömning och Fortums meddelande)

Målet med projektet är att producera primäraluminium med betydligt lägre koldioxidutsläpp än det nuvarande europeiska genomsnittet.

Enligt Arctial skulle den planerade produktionen använda Rio Tintos AP60-teknologi och el med låga koldioxidutsläpp. Företaget uppskattar att produktionens koldioxidavtryck kan bli cirka 40 procent av det nuvarande europeiska genomsnittet och omkring en fjärdedel av världsgenomsnittet.

Den faktiska utsläppsnivån beror dock på de slutliga tekniska lösningarna och på hur energiförsörjningen ordnas om projektet förverkligas. (Project Arctial)

Ja. Även produktion av koldioxidsnålt aluminium medför utsläpp och andra miljökonsekvenser.

I projektets MKB-förfarande (miljökonsekvensbedömning) har bland annat konsekvenser för luftkvaliteten, luftutsläppen, bullret, vattenmiljön, naturen, trafiken och människors livsmiljö bedömts. Som underlag för bedömningen har bland annat spridningsmodelleringar för luftutsläpp, bullermodelleringar och en Natura-bedömning tagits fram. (Miljökonsekvensbedömning)

Ja, projektet kan påverka livsmiljön för människor i närområdet, till exempel genom förändringar i trafiken, bullernivåerna, luftkvaliteten och landskapsbilden.

Dessa konsekvenser har bedömts inom ramen för miljökonsekvensbedömningen (MKB). Syftet med MKB-förfarandet är att ta fram information om projektets konsekvenser och deras betydelse innan eventuella tillståndsbeslut fattas. (Miljökonsekvensbedömning)

Ja. Vid primärproduktion av aluminium används fluorföreningar, och därför har även fluoridutsläpp bedömts inom ramen för projektets miljökonsekvensbedömning.

Spridningen av utsläppen och deras eventuella konsekvenser har granskats i MKB-förfarandet. Hur miljökonsekvenserna ska hanteras och vilka utsläppsgränser som ska gälla avgörs i den fortsatta tillståndsprocessen utifrån gällande lagstiftning och tillståndsvillkor.

Projektet kan påverka jord- och skogsbruket bland annat genom förändrad markanvändning, ökad trafik och eventuella miljökonsekvenser.

Dessa effekter har granskats inom ramen för miljökonsekvensbedömningen (MKB). Konsekvensernas omfattning beror bland annat på hur projektet slutligen genomförs, vilka utsläpp som uppstår och hur de sprids samt hur området används.

Konsekvenser för vattenanvändning, vattendrag och vattenkvalitet har bedömts inom ramen för miljökonsekvensbedömningen (MKB).

Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar bland annat en separat utredning om vattenbalansen samt underlag om nuläget i områdets ytvatten. Med stöd av detta bedöms projektets konsekvenser för vattenmiljön och behovet av miljöskyddsåtgärder. (Miljökonsekvensbedömning)

De eventuella konsekvenserna för Bredvikens Natura 2000-område har bedömts i en separat Natura-bedömning som en del av miljökonsekvensbedömningen (MKB).

Natura-bedömningen har bifogats miljökonsekvensbeskrivningen och granskar projektets möjliga konsekvenser för de naturvärden och skyddsgrunder som ligger till grund för områdets Natura 2000-status. (Natura-bedömning)

Verksamheten på fabriksområdet kan ge upphov till industriellt buller. Bullerkonsekvenserna har bedömts inom ramen för miljökonsekvensbedömningen (MKB) med hjälp av en separat bullermodellering.

Eventuella bullereffekter och åtgärder för att begränsa dem preciseras i den fortsatta projektplaneringen samt i senare tillstånds- och myndighetsprocesser. (Bullermodelleringsrapport)

Ja. En stor industrianläggning skulle förändra det nuvarande landskapet i Kronportens område.

I miljökonsekvensbedömningen (MKB) bedöms också projektets konsekvenser för landskapet och människors livsmiljö. Den slutliga placeringen av byggnader, konstruktioner och andra produktionsrelaterade anläggningar preciseras i takt med att projektplaneringen framskrider.

För att bygga och driva en aluminiumfabrik i industriell skala krävs flera myndighetsprocesser och tillstånd.

I miljökonsekvensbedömningen (MKB) bedöms projektets miljökonsekvenser, men MKB-förfarandet är i sig inget bygg- eller miljötillstånd. Om ett investeringsbeslut fattas kräver genomförandet av projektet fortfarande ett antal tillstånd och myndighetsbeslut, beroende på projektets omfattning och innehåll.

Ja, det kan de.

Miljökonsekvensbedömningen (MKB) omfattar möjligheter för invånare, sammanslutningar och myndigheter att framföra sina åsikter om projektet. Efter MKB-förfarandet går projektet vidare till de tillstånds- och myndighetsprocesser som krävs. En central del av dessa är miljötillståndsförfarandet, där sakägare och andra berörda har möjlighet att lämna synpunkter och anmärkningar på tillståndsansökan medan den är offentligt framlagd.

Även andra tillstånds- och hörandeförfaranden som projektet förutsätter ger möjlighet till deltagande. Information om dessa ges i takt med att projektet framskrider.

Staden deltar i projektet bland annat när det gäller regional utveckling, markanvändning, infrastruktur och livskraft.

Staden fattar dock inte ensam beslut om huruvida fabriken ska byggas. För att projektet ska kunna genomföras krävs ett investeringsbeslut av Arctial samt flera myndighetsbeslut, tillstånd, energilösningar och andra avgöranden.

Stadens uppgift är att säkerställa att projektets möjligheter och konsekvenser ur Karlebys perspektiv identifieras samt att staden förbereder sig för de förändringar som projektet kan medföra.

Enligt Arctials nuvarande planer är målet att fatta ett slutligt investeringsbeslut år 2027.

Fram till dess fortsätter utredningen av projektets tekniska, kommersiella, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Därför kan projektets omfattning, tidtabell och genomförande fortfarande förändras. (Arctials pressmeddelande)