Fortsätt till innehållet

Anvisningar till projekterare

  • En situationsplan görs vanligen i skala 1:200. Skala 1:500 fungerar för större byggplatser. I så fall kan det behövas flera ritningar alternativt
    delritningar. 1:1000 används för riktigt stora projekt.

    • På situationsplanen märks alltid väderstrecket norr ut med en pil. Helst ska situationsplanen ritas så att norr är uppåt på ritningen.
    • Närmiljön och grannskapets byggnader framställs i behövlig omfattning (vanligen minst 8-10 meter utanför tomtens eller byggplatsens gränser).
    • Tomtens marknivå före byggandet samt hur tomten planerats framställs med höjdsiffror ifall byggandet ändrar på rådande höjdförhållanden.
    • I situationsplanen används ritsymboler som tydliggör vad som är nytt, vad som är gammalt, vad som rivs och var ändringar sker.

    På situationsplanen anges:

    • Tomtens eller byggplatsens gränser med mått och råmärken
    • Servitut
    • Fastighetens och angränsande fastigheters beteckningar
    • Tomtens/byggplatsens planbestämmelser om den ligger på planlagt område
    • På planlagt område även kvarters-, gatu- och övriga områdens gränser
    • Närliggande fastigheters gränser och höjdförhållanden
    • Med byggnadsritningsbeteckningar befintliga byggnader, byggnader som skabyggas och/eller rivas samt övriga anläggningar på tomten
    • Byggnadens avstånd från gränserna, huvudmått mätt från ytterväggarnas utsidor
    • Antal våningar
    • Byggnadens avstånd från strandlinjen när tomten eller byggplatsen gränsar till strand
    • Marknivåns planerade höjdlägen, med siffror eller vid behov genom höjdkurvor, för tomtens hörn, gränser, byggnadernas hörn samt olika delar av gårdsområdet
    • På områden som ligger utanför nätet för vattenförsörjning: brunn för hushållsvatten samt anläggning för hantering av avfallsvatten; placering, storlek och slag samt hur och vart renat avfallsvatten leds
    • Regn- och grundvattenbrunnar samt hantering av ytvatten
    • Kabel- och kraftledningar som inverkar på byggnadens placering
    • Tillträde till gårdsområdet, hur gång- och biltrafiken på fastigheten ordnas, bilplatsernas placering samt hur bilarna vänder på tomten, räddningsvägar, ramper, trappor, stödmurar och staket
    • Skyddsrumsutgångar, underjordiska oljecisterner och dylikt, jordvärmerörssystem
    • Utrymmen och anläggningar för avfallshantering och annat som tillhör fastighetens bruk samt hur dessa placeras på tomten
    • Planteringar och trädbestånd som bevaras, träd som fälls och områden som planteras, lekplatser, områden för utomhusvistelse, övriga gårdsarrangemang och på strandområden hur strandlinjen hanteras samt bryggor.

    Exempel på en uppgjord situationsplan

  • Projekterarna ska vara fysiska personer.

    När du påbörjar ett byggprojekt ska du se till att det för byggprojektets del finns projekterare och arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren och att även andra aktörer inom byggprojektet har tillräcklig sakkunskap och yrkesskicklighet med hänsyn till uppgifternas svårighetsgrad.

    Projekteringsuppgifterna är i markanvändnings- och bygglagen samt statsrådets förordning uppdelade i svårighetsklasserna krävande projekteringsuppgift, sedvanlig projekteringsuppgift och ringa projekteringsuppgift.

    Den som utarbetar en projektbeskrivning ska ha en för projekteringsuppdraget lämplig examen inom byggnadsbranschen och tillräcklig erfarenhet inom ifrågavarande projekteringsområde. Kravet på examen och erfarenhet bygger på projekteringsuppdragets svårighetsgrad. I 120 e § i markanvändnings- och bygglagen bestäms om vilken examen och erfarenhet som krävs.

    Byggnadstillsynsmyndigheten bedömer projekteringsuppdragets svårighetsgrad samt projekterarens behörighet för uppdraget.

  • Huvudprojekteraren sköter om projekteringen som helhet och kan också arbeta som t.ex. byggprojekterare eller konstruktör samt ansvarig arbetsledare.

    Huvudprojekteraren ska ha behörighet för minst samma svårighetsklass som byggprojekteraren eller specialprojekteraren ska ha för den mest krävande projekteringsuppgiften inom byggprojektet i fråga. Huvudprojekteraren ska dessutom ha den sakkunskap och den yrkesskicklighet som behövs för att leda samordningen av beskrivningarna.

    Ansvarig arbetsledare

    Vid byggnadsarbete som kräver bygglov ska det finnas en ansvarig arbetsledare som leder byggnadsarbetet. Vid arbete som kräver åtgärdstillstånd ska det finnas en ansvarig arbetsledare endast om detta är nödvändigt av orsaker som har att göra med säkerheten eller sundheten vid användningen av objektet eller landskaps- och miljöaspekter.

    Den ansvarige arbetsledaren ska ansvara för byggnadsarbetet som helhet och dess kvalitet och se till att byggnadsarbetet utförs i enlighet med det beviljade tillståndet, i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande och i enlighet med god byggnadssed.

    Den ansvarige arbetsledaren ska se till att en anmälan om påbörjande av byggnadsarbete görs till byggnadstillsynsmyndigheten och att inspektionsprotokollet för bygget hålls uppdaterat på byggplatsen.

    Den som påbörjar byggprojektet ska ansöka om godkännande av en arbetsledare för ett specialområde innan byggnadsarbetet inom specialområdet i fråga påbörjas.

    I 122 c § i markanvändnings- och bygglagen bestäms om vilken examen och erfarenhet som krävs.

  • Beskrivningarna av byggprojekt omfattar en projektbeskrivning och specialbeskrivningar.

    Projektbeskrivningen innehåller byggnadens huvudritningar, som inbegriper en situationsplan samt planritningar, sektionsritningar och fasadritningar. Specialbeskrivningarna inbegriper övriga behövliga ritningar, beräkningar och utredningar.

    Ritningarna måste vara av tillräckligt hög kvalitet vad gäller anteckningarna och presentationssättet. I miljöministeriets förordning och anvisningar bestäms att planerna över byggandet ska vara tydliga och lättförståeliga och följa vedertagen god ritsed. I dem bestäms hur ritningarna ska utarbetas.