Fortsätt till innehållet
Elisa Karhula

Boende, mat och färdsätt utgör största delen av finländarnas koldioxidavtryck. Värme och elektricitet står för de största utsläppen som anknyter till boende. När det gäller färdsätt uppstår de största utsläppen av användning av privatbilar och flygresor och när det gäller annan konsumtion uppstår utsläpp av hemmets konsumtionsvaror, fritid och tjänster. Bekanta dig närmare med medelfinländarnas koldioxidavtryck på Sitras webbplats.

På denna webbsida finns också information och tips för en hållbar vardag. Med hjälp av dem kan du påverka ditt eget koldioxidavtryck. Kom ihåg att när du skonar miljön så spar du oftast också pengar.

  • Boendets koldioxidavtryck kommer från värme, vatten, el och avfall. Värmen har den största konsekvensen för miljön. Behovet av värme beror på hemmets storlek och energieffektivitet. Värmens utsläpp varierar också beroende på husets byggnadsår och värmeproduktionssystem. Ofta kan man minska på energikonsumtionen i samband med uppvärmning av hemmet med rätt små gärningar som inte kräver stora investeringar – endast en ändring av användningsvanorna. Bekanta dig närmare med ämnet med hjälp av Motivas energiguide! (på finska)

    El- och värmekonsumtion

    Det är bra att börja spara energi genom att utreda detaljer om den egna konsumtionen och på basis av det är det lättare att vidta förnuftiga åtgärder som anknyter till energieffektivitet.

    • Den som bor i egnahem eller småhus får uppgifter om sin egen el- och värmekonsumtion på fakturan och via energibolagets kundportal på internet eller i en app.
    • Den som bor i vånings- eller radhus kan följa elkonsumtionen i den egna bostaden via energibolagets kundportal på internet eller i en app.

    Det lönar sig att också följa upp elkonsumtionen regelbundet till exempel via energibolagens gratis online-tjänster

    • Efterfrågeflexibilitet, d.v.s. tajmning av elanvändningen är förnuftigt särskilt i hem med elvärme. Genom att utnyttja apparaters tidstyrning kan du låta diskmaskinen diska på natten när tillgången till el är större än efterfrågan.

    När det gäller elavtal kan du själv bestämma vilken energikälla du gynnar. Ett telefonsamtal är allt som behövs för att byta ditt avtal till ett avtal som använder förnybara energikällor.

    Hemmets energieffektivitet kan förbättras till exempel genom att förbättra tillvaratagandet av värme från ventilationssystemet, förbättra isoleringen och byta till välisolerade fönster.

    En sänkning av rumstemperaturen på 1° C minskar värmekostnaderna med 5 %. Det lönar sig alltså att justera rumstemperaturen och ställa in termostaten

    • Vistelserum 20°C
    • Sovrum 18°C
    • Förråd och garage 5–12°C
    • Trappor och vindfång 17°C
    • Rumstemperaturen kan sänkas rejält i rum som man inte vistas i!
    • Kom i håg att hålla mellandörrarna stängda, så att inte all värme går till de svalare rummen

    Vatten

    Av hemmens energiförbrukning går cirka 15% åt till uppvärmning av bruksvatten

    • Varmt bruksvatten är dyrast och om man till exempel duschar 15 minuter dagligen så kostar det omkring 450 euro om året. Priset beror såklart på vilket värmesystem man har, men det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid duschtiden.
    • Kolla toalettstolarna, både nya och gamla, med tanke på eventuella läckage. Ett litet läckage kan föra med sig en extra kostnad på över 1000 euro i vattenräkningen per år.
    • Byt ut kranar och toalettstolar till modeller som spar vatten
    • Mata in rätt temperatur för det varma bruksvattnet i vattenledningsnätet
      • Varmt bruksvatten 50–55°C
      • Vattentemperatur i varmvattenberedare 55–65°C

    Oljeeldning

    Byte av värmesystem från olja minskar avsevärt utsläpp från småhus. Dessutom är det ofta ekonomiskt motiverat.

    • Den som vill byta kan få bidrag eller alternativt dra av hushållsavdrag från skatten på förvärvsinkomst eller kapitalinkomst när det gäller arbetets del av investeringen
    • Alternativa värmesystem är bland annat jordvärmepump, luft/vattenvärmepump, fjärrvärme, värmesystem som baserar sig på träbränsle samt en kombination av direktverkande eller vattenburen elvärme och luftvärmepump.

    Läs mer på Motivas webbplats

  • Utöver de bekanta färdsätten har det kommit och kommer fortsättningsvis nya alternativ som det lönar sig att pröva på fördomsfritt. Man kan skapa en resekedja genom att kombinera olika färdsätt.

    • Hållbara färdsätt är promenering, cykling, kollektivtrafik, samåkning, samanvändning av bil och ekonomiskt körsätt med en bränslesnål bil.
    • Också distansarbete och användning av distanstjänster är bra sätt att minska på utsläpp från trafiken. Redan en dag per månad eller en dag i veckan minskar arbetsplatstrafiken avsevärt.
    • På internet och i appar finns både riksomfattande och lokala ruttguider som det lönar sig att använda. De underlättar planeringen av tidtabeller, söker de bästa rutterna och ger det bästa alternativet till resekedja.

    Ett ekonomiskt körsätt är ett effektivt och förmånligt sätt att påverka energikonsumtionen och kostnaderna av bilåkning.

    • All bilens el produceras med bränsle. En enskild elapparat kan lätt öka bränslekonsumtionen med 0,5–1,0 l /100 km. Det lönar sig alltså att undvika onödig användning av apparater som till exempel luftkonditionering eller sätesvärmare.
    • En föruppvärmd bil avger mindre avgas i miljön och uppvärmningen spar också bränsle, ofta desto mera ju äldre bilen är.
    • I rusningstrafik kan bränslekonsumtionen vara 1,5 gånger större än utanför rusningstid. Det lönar sig alltså att ta reda på alternativa rutter för till exempel arbetsresor.
    • Undvik tomgång. När det är högst 15 minusgrader får en bil enligt lagen gå på tomgång högst 2 minuter och högst 4 minuter när det är kallare än så.
    • Det är inte ekonomiskt att accelerera med lätt gas. Det optimala körsättet är att accelerera så att gaspedalen är i 2/3 eller 3/4 position.
  • Genom våra vardagliga val och vanor kan vi påverka koldioxidutsläpp. Globalt sett är matproduktionen en av de största källorna till växthusgaser. Också jordbruket har en betydande inverkan på att naturens mångfald blir lidande. Av en medelfinländares koldioxidutsläpp utgör maten cirka 18 % och finländarnas matkonsumtion har ett samband bland annat med Östersjöns övergödning.

    Diet

    • Särskilt belastande för miljön är produktionen av animaliska produkter. Välj så många växtbaserade produkter som möjligt, till exempel baljväxter, spannmålsprodukter, grönsaker, bär och frukter
    • Välj hållbart fångad närfisk. Läs mer om olika fiskarter och-val: WWF:s Fiskguide
    • Ät kött endast på veckosluten eller håll ett par vegetariska dagar per vecka. Med tanke på miljön vore en hållbar mängd rött kött cirka 100 g en gång per vecka eller 200 g ljust kött ett par gånger per vecka.
    • Ersätt mjölkprodukter med växtbaserade alternativ, som till exempel havre- eller sojaprodukter.
    • Ät måttligt med ost. Ett kilo ost påverkar klimatet lika mycket som griskött eller till och med nötkött.
    • Ät grytor och soppor så minskar du på mängden kött per portion. Du kan också ersätta en del av köttet med ett växtbaserat alternativ.
    • Minska på konsumtionen av kaffe, te och kakao för att minska på utarmningen av naturen utanför Finland.
    • Gynna ekologiskt odlad mat. På ekologiskt odlade åkrar är naturens mångfald större och de orsakar mindre skador på vattendrag jämfört med sedvanlig produktion.
    • När du äter miljövänlig mat kan du samtidigt förbättra kvaliteten på din näring. En hälsosam och miljövänlig kost går ofta hand i hand.

    Läs mer om matens klimatpåverkan på WWF:s webbplats (på finska)

    Matslöseriet

    • Årligen slänger vi bort många kassar med mat, upp till 23 kg per person.
    • När man slänger bort ätbar mat slänger man också bort all energi och allt arbete i samband med produktionen. Problemet är inte bioavfallet i sig, utan det faktum att växthusgasutsläpp och utsläpp som bidrar till övergödning av vattendrag har uppstått av produktionen i onödan.
    • Kika i kylskåpet innan du åker till butiken och gör en inköpslista. Titta också i frysen för att se om där finns bortglömd ätbar mat.
    • På Motivas Saa syödä! – webbplats receptsökning (på finska) finns recept på mat som man kan tillaga av sådant som man råkar ha hemma.
    • Kolla produkternas bäst före-datum i butiken och tänk efter om du hinner använda produkten i tid. I vissa fall kan det också vara lönsamt att köpa mindre förpackningar.
    • Undvik att hamstra produkter med färskt datum i butiken om du tänker använda dem snart.
    • Det lönar sig att förvara mat som förfars snabbt i främre partiet av kylskåpet för att man ska komma ihåg att använda den.
    • Webbplatsen Saa syödä! har anvisningar för riktig förvaring av livsmedel (på finska)
    • När du köper ”rödmärkta” varor, kan du bidra till att minska butikens svinn och spara pengar. Planera dina måltider enligt rödmärkta varor. Du kan också köpa varor till ett lägre pris och frysa ner dem. Att frysa ner är ett bra sätt att förlänga till exempel användningstiden för bröd.
    • Gynna vegetarisk mat: ju mera växtbaserad kosten är, desto mindre är också svinnets miljöbelastning.
  • När det gäller konsumtionsvaror är det mest effektivt att fästa uppmärksamhet vid produktens hela livscykel, d.v.s. det så kallade livscykeltänkandet.

    • Tänk efter innan du köper. Impulsköp är sällan en bra idé.
    • Det lönar sig inte alltid att välja det billigaste alternativet. Oftast har sådana produkter en kort användningstid och de behöver ersättas med jämna mellanrum.
    • Genom att satsa på produkter av lite högre kvalitet sparar man i längden. Produkter av hög kvalitet är hållbarare och dessutom ofta lättare att sköta och reparera och användningsåldern blir alltså längre.
    • Många elapparater kan man hyra eller låna. När man köper en ny apparat lönar det sig att satsa på kvalitet, hållbarhet, miljövänligt material och energieffektivitet. Innan man skaffar apparaten är det bra att reda ut om den kan servas eller repareras.
    • Saker som fungerar eller kan repareras kan säljas vidare, till exempel via Facebook-grupper eller på loppis.
    • När en sak, ett plagg eller en apparat inte längre kan användas ska du se till att du återvinner den på rätt sätt. Ta Ekorosks webbplats till hjälp. Du kan skriva ett sökord i avfallsordlistan och få anvisningar för återvinningen.