Luftkvalitet

Luftkvalitetens inverkan på naturen undersöks med hjälp av bioindikatorer. Med bioindikator avses organismer eller kommuner av organismer som finns i naturen, med vars hjälp luftkvaliteten  kan evalueras. Luftföroreningar förorsakar anmärkningsvärda kemiska, strukturella eller funktionella förändringar i indikatorerna. De här förändringarna reflekterar luftföroreningarnas spridning och påverkan. Bioindikatorundersökningar ger en bra bild av luftkvaliteten på vidsträckta områden.

Miljöskyddslagen förutsätter att kommunen övervakar miljöns tillstånd, för att befrämja det lokala välmåendet, bl.a. övervakning av luftkvaliteten. Även företagsverksamheter som orsakar luftutsläpp skall följa verksamhetens miljöpåverkan. Bioindikatorundersökningar ger enkelt en bra bild av luftkvaliteten på vidsträckta områden.

Bioindikatorundersökning

Karlebynejden har luftkvaliteten följts med hjälp av bioindikatoruppföljningar ca. vart femte år. I uppföljningarna har man följt speciellt industrins, energiproduktionens och jordbrukets luftutsläpp av svavel samt kväve oxider och metaller. Bioindikatorerna som använts i uppföljningarna är tallens stamlavar, samt grundämneshalterna i tall barr, i väggmossa och i humus.

Den nyaste bioindikatoruppföljningen av luftkvaliteten publicerades december 2019 och den berör uppföljningen i Karleby- och Jakobstadsnejden i år 2018. Till uppföljningsområdet hör Karleby, Kaustby, Kronoby,  Larsmo, Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby.  Uppföljningsrapporten och sammanfattningsbroshyren kan laddas ner från bilagorna. Uppföljningen har förverkligats av Eurofins Ahma Oy.

Sedan år 1991 har luftkvaliteten i Karleby har följts med kontinuerliga mätningar. För tillfället mäts luftkvaliteten i Karleby på två mätstationer, som är belägna i Karleby centrum, vid Långbrogatan, och vid Yxpila skola. På Långbrogatans mätstation följs kontinuerligt koncentrationerna av luftens inandningsbara partiklar (PM10), finpartiklar (PM2,5) och kväveoxider (NOx). Vid Yxpila mätstation följs kontinuerligt koncentrationerna av inandningsbara partiklar (PM10), finpartiklar (PM2,5), kväveoxider (NOx) och svaveldioxid (SO2).

Luftutsläppsinformation insamlas även årligen från lokala anläggningar som orsakar anmärkningsvärda luftutsläpp. Anläggningarna rapporterar, i enlighet med deras miljötillstånd, deras årliga luftutsläpp till YLVA–datasystemet som upprätthålls av miljöministeriet. Utsläppsinformationen inskrivs även i årsrapporterna för luftkvalitetsövervakningen i Karleby.

Luftkvalitetsrapporten är utgivna enbart på finska. Vid behov av svenskspråkigt material, vänligen kontakta Karleby stads miljötjänster.

På många småhusområden i Karleby används vedeldning som tilläggsvärmekälla. Utsläppen från vedeldningen har dock en betydande inverkan på människors hälsa, eftersom de genereras i bostadsområden och finns i andningsluften i närområdet.

Problemet med småskalig vedeldning är den låga utsläppshöjden som leder till att kolmonoxid, finpartiklar, PAH-föreningar och andra skadliga föreningar speciellt vintertid blir kvar och svävar nära utsläppskällan.

De utsläpp som hushållen orsakar vid vedeldning beror ofta på dåliga förbränningsförhållanden, på kvaliteten på veden som används och på eldstadens dåliga skick.

Det är viktigt att se till att vedeldningen sker så rent och ekonomiskt som möjligt. Bra tips för vedeldning med mindre utsläpp finns på Helsingforsregionens miljötjänsters (HSY) webbsida ”Vedeldning försämrar luftkvaliteten”