Fortsätt till innehållet

Grundvatten

  • Med grundvatten avses vatten som fyller de tomma utrymmena i marken och bildar på så sätt ett vattenmättat jordlager.

    Grundvatten bildas av regn- och smältvatten som sugs upp av jordmånen och sipprar ner i grundvattenzonen. Grundvatten bildas också när ytvatten sugs upp av jordmånen exempelvis vid strandinfiltration. Mängden grundvatten påverkas mest av mängden regn- och smältvatten. De viktigaste grundvattenförekomsterna i Finland finns i sorterade sand- och grusavlagringar som bildar åsar eller åsarnas randbildningar. Grundvattennivån är som högst när snön smälter samt efter höstregnen. På sommaren bildas mindre grundvatten på grund av riklig avdunstning och på vintern hindrar tjälen nederbörd i form av snö från att sugas upp av jordmånen.

    Ett grundvattenförande lager eller en akvifer är en hydrauliskt enhetlig avlagring i jordmånen eller berggrunden som är genomdränkt av grundvatten och från vilken man i snitt kan pumpa minst 10 m3/d vatten. Grundvattenförande lager finns i enhetliga sand- och grusavlagringar, i grovkorniga moränavlagringar samt i sprickzoner i berggrunden. Med grundvattenförekomster avses akviferer med omgivning samt andra avlagringar som gör det möjligt att utnyttja grundvatten.

    Ett vidare begrepp än grundvattenförekomst är grundvattenområde. Med grundvattenområde avses ett område i vilken ingår ett på geologiska grunder bestämt egentligt bildningsområde och ett randområde som den yttersta skyddszonen, vilket helt eller delvis omger bildningsområdet. Randområdets yttergräns utgör grundvattenområdets gräns. Grundvattenområdets gräns kan utgöras av en observerad avrinningsområdesgräns, men är vanligen en enligt uppskattning dragen gräns som följer ställen som lätt kan observeras i terrängen. Grundvattnets bildningsområde är ett område där regn- och smältvatten sugs upp minst i tillfredsställande grad och sipprar ner i grundvattenzonen.

  • Patamäki grundvattenområde (1027251) i Karleby har klassificerats som grundvattenområde av klass I. Området är beläget på ett åsavsnitt från Karleby till Vetil via Kronoby och Kaustby. Åsformationen är synklinal, alltså en formation som samlar vatten. Åsar av denna typ har bildats i djupt vatten på havsbotten och senare täckts med finkornigare marksubstanser i samband med att glaciärerna smultit.

    Åsformationen genomskär Karleby stads område i riktningen norr-söder. Åsens kärndel, som är ca 200-400 meter bred, är täckt av lager av fin sand och i åsens utkanter förekommer också siltlager. Åsens själva kärndel består av grov sand och grovt grus. Åsen har formats av havsvågorna, och rester av gamla strandvallar och dyner förekommer på området.

    Västra Finlands miljöcentral har fastställt grundvattenområdets totala areal till 25,51 km2 och det egentliga bildningsområdets areal till 19,84 km2. Grundvattenområdets avgränsning har justerats och ändrats år 2000 vad gäller gränsen mot norr. För vattentäkterna i Patamäki, Saarikangas och Galgåsen har med beslut av Västra Finlands vattendomstol 13.12.1990 definierats när- och fjärrskyddszoner. Beslutet har fastställts hos vattenöverdomstolen i Vasa 4.12.1991. Grundvattenområdets avgivningskapacitet har beräknats till 11 000 m3/d.

  • Närings-, trafik- och miljöcentralen klassificerar grundvattenområden utifrån deras lämplighet för vattenförsörjning och deras skyddsbehov enligt följande:

    • Klass 1 grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen. Vattnet används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten i genomsnitt 10 kubikmeter per dygn eller för fler än femtio personers behov.
    • Klass 2 övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenområdet har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att det lämpar sig för användning som avses i punkt 1.
    • Närings-, trafik- och miljöministeriet kan också ge beteckningen Klass E för ett grundvattenområde av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra system är direkt beroende.

    Den tidigare indelningen i klass I, II och III (Klass I: grundvattenområde som är viktigt för vattenförsörjningen, Klass II: grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning, Klass III: övriga grundvattenområden) gäller tills vidare parallellt med den nya klassificeringen tills kontrollen av grundvattenområden har slutförts.

Kontaktuppgifter