Vilka typer av dyner ser du under din vandring?
Dyner bildas när sanden rör sig på grund av vinden. Vinden gör att sanden bildar dyner. Dynernas utveckling kan delas in i fem stadier: embryonala dyner, vita dyner, gråa dyner, dyner med kråkris och skogsklädda dyner.
Utvecklingsstadierna syns som olika vegetationszoner. De första växterna som etablerar sig på sandstränder och embryonala dyner måste tåla saltvatten, kraftiga vindar, att bli begravda av sand samt periodvis stark värme. Arter som växer på embryonala dyner är bland annat saltarv (Honckenya peploides) och strandråg (Leymus arenarius). Vita dyner bildas när embryonala dyner växer sig högre och mer sammanhängande. På de vita dynerna ansamlas ljus sand mellan strandrågens strån. När strandrågen minskar och kruståteln ökar utvecklas dynen småningom till en grå dyn. På den skyddade sidan av embryonala dyner växer sandtåliga gräsarter och mossor, såsom flockfibbla (Hieracium umbellatum), bergsyra (Rumex acetosella) och brännmossa (Ceratodon purpureus). Dessa sprider sig långsamt och bildar ett täcke över dynen. I Vattaja växer rikligt med strandvial på de grå dynerna. Lavbevuxna grå dyner är ovanliga eftersom de lätt slits ner och bränns. Efter de grå dynerna följer dyner med kråkris. Till slut etablerar sig buskar och lövträd och dynerna utvecklas till tallskogar.
Källor: